Röd Flagg o Rosa Glasögon del 4 ………… Nice Girl Syndrome

Är du kvinnan som sitter i en bar och tyst och diskret flyttar en mans ovälkomna hand från ditt knä 13 gånger i rad men fortfarande sitter kvar och är trevlig? Som fryser till is när din killkompis plötsligt trycker upp dig mot väggen i en hiss? Som stelt ler när en kund nyper dig i rumpan på jobbet?

I stället för att ryta ifrån direkt och påpeka att mannen ägnar sig åt sexuella trakasserier: straffbart enligt lag?
Då är du troligen, precis som jag var, en ”Trevlig Flicka”. A nice girl.   

Men, det är aldrig för sent att byta ut den Trevliga Flickan mot EN STARK KVINNA! Observera det Maise sjunger i Veckans Kampsång ”Smile”; från härliga girlpower-filmen Birds of Prey:

No more Mrs Sweet and Miss Nice

No more Mrs Shut Up and Smile

Time for Mrs Taking What’s Mine

You don’t need him

Denna vecka fortsätter vi på temat ”vad händer med dig?” Hur bidrar ”din” Trevliga Flicka; en kulturell- och biologisk produkt, till situationen? När är du själv en röd flagg? När fastnade vi i Nice Girl Syndrome? Varför?

På eminenta sidan www.varningstecken.n.nu som vi ÄLSKAR, tipsas om Beverly Engel. Engel är den fantastiska amerikanska psykoterapeuten och författaren som ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att rädda kvinnor framför allt, men även män, som fallit offer för sexuell- och psykisk misshandel. Boken ”Nice Girl Syndrome” tar upp denna så viktig fråga ur ett mycket intressant perspektiv.

Lyssna på detta: vi kvinnor – världen över – föds upp och fostras till att bli en Trevlig Flicka. Det är ett lika starkt kulturellt som biologiskt fenomen.

Fysiologiskt sett flödar kvinnokroppen över av hormoner som skall göra oss till ”goda, omhändertagande mödrar”. Samtidigt lever vi i ett starkt patriarkalt samhälle som premierar egenskaper som följsamhet, omvårdande, empatisk och självuppoffrande redan hos små flickor. Det är inte konstigt att vi kvinnor lätt kan förstå andra människors känslor samt att vi ofta sätter andras behov före våra egna, menar Engel. Vi är broileruppfödd servicepersonal helt enkelt.

Det börjar i barndomen

Många barn växer upp i familjer där mannen/fadern bestämmer. Män – pappor och bröder – regerar över kvinnor – mödrar och systrar. Eller föds man in i en ”modern” vit heterosexuell kärnfamilj (spya) där mamma jobbar deltid, max 75% utanför hemmet och 300% inom hemmet. Hennes främsta arbetsuppgift är som familjens projektledare med huvudansvar för ALLT som har med hem, hushåll och barn att göra… inklusive alla släktingars födelsedagar, luciafirande på dagis, skolavslutningar och firande av högtider och därmed förenlig verksamhet.

 Medan pappan skall stå för förvärvsarbete och karriär på heltid – gärna övertid – samt ägnar fritiden åt långa golfrundor, ensamma turer med motorcykel eller timmar av tv-spelande. På sin höjd klipper han gräset, bär in nya kylskåp eller tvättar bilen. För att sen sätta sig till dukat bord och serveras middag med nysnutna ungar på plats som redan gjort läxan. Allt medan hans rena kalsonger virvlar runt i torktumlaren. Försvinner hans nycklar eller strumpor förväntar han sig att hans kvinna - Hemmets Orakel - finner dessa åt honom med en beräknad väntetid på cirka 30 sekunder.

Kanske anser han sig vara en jämställd och SNÄLL KILLE för han frågar ibland sin kvinna om han kan ”hjälpa till” med något? Eller ”passar frivilligt barnen” – dvs HANS EGNA BARN. BLÄ!

Det står dock klart för alla barn att ”pojkarnas jobb och fritid är viktigast”, hans mål, drömmar och behov kommer först och han skall helst servas i hemmet 24/7. Flickorna tar hand om alla, är hemma med barn och bebisar. Det kan vara väldigt svårt för kvinnor med dylik uppväxt att klara av att säga nej till män eller sätta sina egna behov först senare i livet, menar Engel vidare.

Den Trevliga Flickan uppfostras också till att aldrig uttrycka ilska. Små flickor får gärna gråta. Men aldrig bli arga. Det är något ”okvinnligt” med en arg kvinna, anser män. “Du är ingen riktig kvinna, du har för mycket testosteron! Du är säkert lesbisk!” fick jag höra från original-Satan när jag röt ifrån. Lesbisk förresten? Sen när blev det en förolämpning?

Grejen är: Små flickor får alltså gråta men inte vara arga, skrika och protestera. Små pojkar får gärna bli arga, skrika och protestera…men inte gråta. Allt lika fel. Genusarbetet börjar som vanligt redan i vaggan. Och på dagis och i skolan…där pojkarnas trakasserier av flickor ursäktas – fortfarande 2021! -  med kommentarer från lärarna som: ”kärlek börjar med bråk”, ”han är egentligen bara förtjust i dig” eller vidriga: ”bry dig inte om honom, du vet ju hur han är”! Hur är det ens möjligt?! När lärare och fröknar egentligen borde ryta STOPP och NEJ och uppmuntra flickorna att …tja tex knäa de små jävlarna i skrevet och mula dem med en näve grus. Så killar lär sig bete sig som folk! Från början.

Sätt dit perversa äckel!

Sen har jag en privat teori också: att vi kvinnor redan från våra nomaddagar på stäppen; ”avlats fram” till de östrogenstinna, överbeskyddande mans-slavar vi är i dag. De mer upproriska, testosteronstyrda kvinnorna som tog plats slogs ihjäl av männen för att ge plats till mer domesticerade, undergivna individer. Det enda vi ser av våra gamla amazon-lika förmödrar i modern tid är en vecka i månaden under PMS-fasen, då östrogenet tillfälligt lämnar våra system och vi äntligen får mer klarsyn på vår tillvaro. Så passa på då! Men mer om detta senare när vi pratar om PMS.

De Trevliga Flickorna så. Låt mig berätta om en historia – vi ALLA kan relatera till (suck) från min kvinnliga referensgrupp. Nu talar vi 90-talister, kanske tack och lov äntligen kan befria vårt kön från sina tusenåriga bojor!

Våren 2019. Mitt offer satt i en studentpub tillsammans med tre kvinnliga vänner, sin pojkvän samt en annan kille; som utgett sig för att vara spekulant på en av kvinnorna i sällskapet. Dock ej mitt offer. Rätt som det var började nämnda man ta mitt offer på benet under bordet. Mitt offer valde att tolka det som att han ”misstog sig” på fel tjej, alltså förväxlade henne med Kvällens Flirt. Hon flyttade sig diskret närmare sin pojkvän. Mannen släppte greppet om hennes lår. Det dröjde dock inte länge förrän han var tillbaka med sin äckliga hand och kladdade otäckt nära mitt offers skrev. I stället för att resa sig upp och vråla på mannen ”va fan håller du på med ditt jävla perversa äckel?!” blev mitt offer skamsen, rädd och ledsen och sa till sin pojkvän att hon ville gå därifrån. Sa heller inget till pojkvännen om övergreppet förrän långt senare, ”så han inte skulle bli upprörd”. När hon rest sig upp, sagt hejdå till gruppen och började gå mot utgången, sprang förövaren upp jämte henne och viskade i henne öra ”jag hoppas jag inte gjorde dig obekväm” (spya). Dvs erkände alltså att han medvetet utsatt henne för övergrepp. Var inget ”misstag”. Vilket vi alla givetvis visste från början.

Detta är SÅ TYPISKT! Hur många kvinnor världen över är med om just den här situationen, varje timme, dag, vecka…?

Amazonen ”Sandra”

Här klickade Trevliga Flickan-beteendet i gång direkt. Mitt offer tog på sig skulden för det inträffade. Hon tog även ansvar för att MANNEN i fråga inte skulle bli utsatt för något pinsamt eller jobbigt. För att inte förstöra stämningen för gruppen. HON lämnade sina vänner och en kul utekväll för FÖRÖVARENS skull. Bara för att hon inte kunde vara ”otrevlig” mot honom?! Tog även ansvar för pojkvännens känslor. Ville inte att han skulle bli arg. Ville inte att han skulle ”ställa till en scen”. Herregud! (jag kunde mycket väl gjort precis likadant. Särskilt när jag var i hennes ålder, tidiga 20-års åldern). SÅ FÖRSTÅELIGT!

En Stark Kvinna skulle agerat helt annorlunda.

Nu slumpar det sig så att historien HAR en väldigt Stark Kvinna i detta sällskap – tack och lov! Den kvartett av tjejkompisar mitt offer tillhörde var tuffa, feministiska, bisexuella, intelligenta, unga ingenjörsstudenter tillika veganer som inte tar skit från någon! Så när mitt offer berättade om övergreppet för sina vänner några dagar senare blev det liv i luckan. Förövaren gick på samma skola och var känd av tjejerna. En av dem, vi kan kalla henne Sandra, marscherade rakt fram till idiot-äcklet i på hans extrajobb på ett klättercenter  mitt framför ögonen på kunder och jobbarkompisar och skällde ut honom efter noter: ”hur VÅGAR du behandla min vän på det där sexistiska, vidriga sättet när vi vill ha en rolig utekväll i lugn och ro. Vem fan tror du att du är?! Om du inte GENAST ber om ursäkt kommer jag se till att du polisanmäls för sexuella trakasserier och sparkas ut från skolan! Nej, inte till MIG idiot – till HENNE!” …varpå den livrädde förövaren stammande och generad genast bad mitt offer tusen gånger om förlåtelse. Sandra = KINGEN!

Sedär! Det var väl inte så svårt?  Allt man behöver göra är att ”outa” dem.

BLI ARG!

Nä, vi vet alla att det är svårt. Alltså behöver vi en ”Sandra”. Har vi ingen i närheten får vi plocka fram vår ”inre Sandra”. Hon finns i vår uråldriga genetiska kod nånstans. Helt bortavlad är hon inte. Och vi måste börja GENAST! Ta den vidriga förövaren – också 90-talist och ung man. Könsmaktordningen reproduceras tyvärr från generation till generation, om vi inte GÖR NÅGOT ÅT DET! Varför skulle inte HAN få ta ansvar för sitt eget handlande? Stå för det han gör – det vill säga skadar en annan människa! Varför är det så viktigt för den Trevliga Flickan att vara artig, hänsynsfull och snäll mot en vidrig förövare! När ”trevlig” i det här fallet egentligen betyder: ”passiv, undergiven”. Är detta rimligt?!

”Du skall ge dig själv tillåtelse att sätta DIG OCH DINA BEHOV först! Varför skall DU må dåligt? Varför skall du ta smällen? Bli ARG!”, säger Engel i en intervju kring bland annat liknande bar-situation och ”Nice girl syndrome” i podden A Date With Darkness Podcast.

Ryt ifrån! Säg ”stopp! Vad gör du?” ”NEJ”! Går tom att ha trevlig, neutral ton, om man inte tycker om konflikter. Men vi måste snälla rara BÖRJA IFRÅGASÄTTA männens jävla äckel-beteende. Annars fattar de inte att de gör fel. BLI ARG!

”Har du mens eller?”

Ilska är motsatsen till skam. Och det är skam vi känner när vi blir behandlade som horor, undergivna, passiva, sexobjekt av männen. Vi tror att skammen är vår. Vi tror på förövarens ord att vi är ”överkänsliga”. Vi tror på förminskande, dryga bortförklaringar som ”va sur då”, ”har du mens eller?” eller ”vaddå? Fattar du inte skämt eller?”  

Men NEJ och STOPP! Inte nu längre. Vi VET vem som skall skämmas. Skammen tillhör FÖRÖVAREN. Det är HANS fel! Gå inte på nån slags känslomässig utpressning eller härskartekniker. Vi skiter i männens kollektiva, standardiserade försök att lägga ansvaret för SINA handlingar på oss?! Hur är det ens möjligt?! Självklart är det inte vårt fel.

Detta var kärnan i hela #metoo-rörelsen. Startskottet till VÅR BEFRIELSE. Låt ALDRIG våra röster tystna! Låt oss för alltid i tid och evighet dela våra historier, förfäras och BLI ARGA! Så våra döttrar och söner inte behöver leva i det skit-patriarkat vi lever i. VI MÅSTE känna VREDE! Vi MÅSTE kämpa för vår frihet! För vår rätt till ett värdigt liv utan förtryck!

Jag talade med en man av icke-vitt ursprung häromdagen om min vrede. Hur jag numer är en ”arg feminist”. Vi förstod ju båda hur det är att tillhöra en minoritet, en fördomsdrabbad grupp i samhället. ”Klart man blir arg när man möter orättvisor och ondska”, säger han. Det är den självklaraste sak i världen. Egentligen.

Stoppa kvinnligt konkurrenstänk

Ett till problem är de Trevliga Flickor som förtrycker andra kvinnor. Har vi en Stark Kvinna som bryter sig loss ur flocken, trotsar alla ”regler”, lever fri och obunden…är risken stor att hon kommer bli utfryst och skammad av andra kvinnor.

Det finns många skäl till detta, enligt Engel. Fria kvinnor provocerar de förtryckta ”lydiga” Trevliga Flickorna. I en värld där kvinnor aldrig får straffa eller kritisera MÄN… är det lätt att de straffar andra kvinnor i stället. ”Varför skall HON komma undan? När alla vi Trevliga Flickor offrat så mycket för att nå acceptans och social tillhörighet? Vem tror hon att hon är?” blir lätt det automatiska tänkandet.

Så i stället för att stötta och peppa varandra och hylla den Starka Kvinnan som en förebild vänder vi oss mot henne. Och männen får fortsätta behålla sitt enorma övertag och makt i samhället. Medan vi kvinnor strider sinsemellan, i stället för att rikta fokus mot de verkliga förövarna. När vi borde hålla ihop och vinna styrka i att vara många. ”Söndra och härska”-tekniken igen. Mycket framgångsrik manlig strategi.

Men nu GENOMSKÅDAR vi det här tycker jag. Och friar alla kvinnor. Och fäller alla män. Åtminstone tills vi uppnått full jämställdhet. Moahahaha!

Ner med gyllene regeln

Om vi tittar vidare på boken Nice Girl Syndrome så tar den upp ett viktigt fokus; den Trevliga Flickans tendens att tro att ”om bara jag beter mig vänligt, civiliserat, empatiskt och generöst så kommer jag få samma bemötande tillbaka”. Gyllene regeln typ, som man fick lära sig på konfirmationen.

Det kanske funkade för Jesus men det funkar definitivt inte för den Trevliga Flickan. Snarare tvärtom. En förövare utnyttjar naturligtvis det faktum att Trevliga Flickan är tålmodig och eftergiven och kommer snarare öka sitt förtryckande beteende, skriver varningstecken.n.nu. Ju mer det går snett desto mer försöker Trevliga Flickan öka sina ansträngningar att ge MER, försöka ännu hårdare med sitt överflöd av vänlighet, tålamod och curlande. För i hennes värld har hon helt enkelt inte varit ”god nog” eftersom hon inte får det fina, kärleksfulla, goda bemötande hon så desperat behöver tillbaka. Någonstans når hon inte fram. Varför fungerar inte hennes omsorger? ”Det måste vara mitt fel, jag ger för lite!” blir slutsatsen. Vilket förövaren inte är sen att utnyttja.

När hon till slut försöker kopiera sin misshandlares språk för att ”han skall förstå hur fruktansvärt sårande och förnedrande” det är att bli behandlad så här…kommer snarare motsatsen att ske. Och HON kommer bli anklagad för att vara den som ”misshandlar”, kränker och skadar. Hon tar allt ansvar för att det skall bli harmoniskt i relationen, att alla håller en trevlig ton …försöker tom ”lära” förövaren ”hur det känns” med emotionell misshandel…men blir hela tiden den som drar det kortaste strået. Återigen är det EN person som försöker kommunicera och jobba på förhållandet i stället för två.

Ur min dagbok:

19 september 2019:

”Jag kände raseri och förtvivlan bubbla upp i bröstet. Snubben hade precis skrikit ”håll käften” och slängt på luren i örat på mig. När han till slut svarade efter att jag försökt ringa upp minst tio gånger…var han dryg och överlägsen ”du får skylla dig själv, det var DU som la på luren i örat på MIG FÖRST!” Det spelade ingen roll hur många gånger jag bad om ursäkt. Jag grät och förbannade mig själv för att jag tappat tålamodet …med hans dryga otrevligheter och ständiga anklagelser mot mig. Tex att jag skulle vara "billigare än en hora" för att jag legat med killar på första dejten tidigare i mitt liv. Det jobbigaste är att han när som helst kan bli oprovocerat super-elak och bara rycka på axlarna ”du har varit så dum mot MIG”…säger han bara. ”Hade du verkligen älskat mig skulle du aldrig kunnat säga att jag är dum i huvudet, slängt på luren eller sagt ”håll käften” till mig”. Det finns ingen väg ut …jag undrar om jag orkar mer, jag känner att jag bara vill vara ifred, bara göra slut, det här orkar jag inte"…

Inte en enda gång reflekterade jag över att …han aldrig själv levde upp till sina egna krav. Regler som gällde för mig gällde inte för honom. Klassisk grandios självbild = psykopatiskt drag. Hade HAN verkligen älskat mig skulle han väl aldrig sagt den där hor-kommentaren till mig? Eller ansett att han kunde “hämnas” på mig när som helst med hänvisning till “mina tidigare kränkningar av HONOM”. Förlåt och ursäkter eller ej.

Natural born psycho

Varför kan inte alla människor behandla andra som de själva vill bli behandlade?

Varningstecken.n.nu skriver:

”1. Folk har sina egna problem och tillkortakommanden. De har sina fördomar, de kanske tycker du påminner om någon de inte gillar eller så har de egna problem som påverkar beteendet och humöret negativt. Om någon behandlar dig illa har det ofta inget att göra med dig.

2. Det finns människor som till naturen är misshandlare och mobbare och som har en tendens att utnyttja andra, kräva för mycket av andra och dominera över andra.

3. Ibland kan folk bli provocerade av någon som är överdrivet snäll och vänlig och förlåtande. De kanske känner att snällheten inte är helt och hållet äkta, eller att den känns krävande för dem. Är man ständigt alldeles för snäll är man ju inte riktigt sig själv, man är kanske inte helt autentisk, och en del människor blir avskräckta av det.

4. Det finns människor som ser snällheten som en inbjudan att vara elaka och som kommer att utnyttja snällheten på olika vis.”

Så, vad göra?

Vi tar det igen: ”Ge dig själv tillåtelse att sätta DIG SJÄLV FÖRST! Säg ifrån – lämna rummet/relationen”. Engel menar att det första man måste göra för att läka sig själv är: att se och identifiera sina ”inre sår”. Sexuella övergrepp, emotionell misshandel… vad det än är så måste vi erkänna och kartlägga dessa. För att kunna börja förstå. Har vi triggers? Hur blir det då? Fight, flight eller freeze? Tenderar vi att alltid ta offerrollen – som någon som med ”inlärd hjälplöshet” (tex otrygg anknytning, ignorerad av föräldrarna under uppväxten) ofta gör?

Ett mycket viktigt steg efter detta är att visa själv-medlidande, självbekräftelse. Att förlåta sig själv samt inte döma sig själv hårt, utan iaktta att det är FÖRSTÅELIGT att jag reagerat som jag gjort. Inte skuldbelägga eller skamma sig själv.

Är det svårt att visa självmedlidande, self compassion (underbart engelskt uttryck!) kan du alltid pröva att visualisera den mest kärleksfulla och empatiska människan du stött på i ditt liv. Hur talade hon till dig? Så pratar du med dig själv, med samma ton. Eller tilltala dig själv som du skulle med ett husdjur! Vänligt, med ljus, lugnande röst…

Sist men inte minst: LÄR DIG BLI ARG! Alla utsatt kvinnor måste lära sig hitta sin vrede, menar Engel. Dvs: ALLA KVINNOR måste lära sig använda sin ilska! Elda under din vrede!

Vi har ALLA potential att bli en Stark Kvinna! Ta fram din inre amazon! Urtidskraften, urtidskvinnan slumrar i vår genetiska kod.

 Love Lisa

STYRKA - ATT VARA EN STARK KVINNA - ÄR VÄRT ATT STRÄVA EFTER!

www.varningstecken.n.nu skriver:

1. När man är en stark kvinna vet man att ens eget trevliga och snälla bemötande inte är någon garanti för att man ska få samma bemötande tillbaka. Man vet att man främst ska satsa på att respektera sig själv - och sedan kräva samma respekt från andra.

2. Man riskerar aldrig sin egen säkerhet eller sin egen självkänsla för att behaga eller behålla en man. Om mannen behandlar en illa säger man ifrån och förklarar hur man vill bli behandlad. Om det händer upprepade gånger går man därifrån. Man har nolltolerans när det gäller alla former av verbal misshandel, som ju är första varningstecknet på att något är fel i relationen och att fysiskt våld så småningom kan ta sin början.

3. Man vill ha en partner i sitt liv, men inte till priset av sin eller sina barns säkerhet, eller till priset av ens eget självförtroende, ens självkänsla eller frid.

4. Man skaffar sig nödvändiga kunskaper om verbal misshandel för att kunna upptäcka den och genomskåda den, samt bemöta den. Man skaffar sig kunskap om varningstecknen för att fysiskt våld kan inträffa. Och man sprider det man vet till sin omgivning och blundar inte för om någon i ens omgivning befinner sig i ett våldsamt förhållande.

5. Man vet vad man vill ha och vet också att man har rätt att ha det man vill ha.

6. Man respekterar andra och deras rättigheter, men om man själv och ens rättigheter inte blir respekterade kan man stå upp för sig själv. Man låter ingen köra över en.

7. Man vet att det är viktigare att stå upp för vad man själv tycker och tänker än att få andras gillande.  

8. Man jobbar med sig själv så att man kan vara den bästa versionen av sig själv och man förväntar sig att andra ska acceptera en och tycka om en för det man är. Man tänker inte förändra sig för att behaga sin partner eller någon annan.

9. Man vet att man inte kan förlita sig på att andra ska beskydda en eller rädda en. Man vet att man bör vara sin egen beskyddare och räddare, både fysiskt och känslomässigt.  

10. Man vet att det inte är säkert för en att vara naiv och oskyldig, eftersom det bjuder in folk till att utnyttja en på olika sätt. Det är bättre att ta ansvar för sig själv.