PMS = en superkraft!

Våga vägra hat mot kvinnokroppen!

Det finns en tid i månaden där den imaginära linjen mellan män och kvinnor tunnas ut. Då vi kvinnor har som störst chans att krossa glastaket. För Moder Jord har i sin oändliga visdom utrustat oss kvinnor med en livmoder som förser oss med all ammunition vi behöver mot de horder av mansgrisar som förtryckt oss i årtusenden. Och EN gång i månaden tillåts vår undergivna omhändertagar-hjärntvätt förlorar sin kraft. Och vårt rätta jag får glimta fram…och världen över gör vi uppror…om så för bara några dagar. Släpp urkraften inom dig FRI du också: bli Musen som Röt! PMS: Pro Massornas Styrka!

Släpp GENAST vanföreställningen att PMS och menstruation är ett ”problem”. Ett ”krig mot vårt eget kött” som vi måste försöka vinna. Att menscykeln är ett biologisk konstruktionsfel som måste ”bekämpas” till varje pris! DETTA ÄR FEL!

Sheila Wray Gregoire skriver i sin blogg baremarriage.com om hur trött hon är på artiklar om att PMS är ett socialt problem som vi kvinnor ”måste lösa”. Allt som gäller PMS, mens och livmoderrelaterade hormonella “besvär” för den delen.

Jag håller med. Överallt ser jag tips, inlägg och självhjälpsböcker hur jag som kvinna kan ”bekämpa min PMS!” mm. Hur jag skall undvika koffein, tobak, stress och stillasittande under perioden. Bla bla bla. För att inte vara en ”belastning” för mina nära och kära. Eller arbetskamrater eller resten av samhället. “Sluta vara så stressad?!” ”Vara okvinnlig och ryta och domdera!” Nä! Nu får det banne mig vara nog.

PMS ÄR BRA!

Foto: baremarriage.com

PMS: Promote Mothers Strong!

Kulturellt och socialt är vi hårdvirade i vår ”omhändertagande modersroll” gentemot allt manfolk som kommer i vår väg. ”Dela med dig/Tänk lite på andra också! Du får inte bara ta det du vill ha hur som helst” får vi höra redan som små flickor. Att vara SJÄLVISK är jämställt med att vara nazist. Citerar Wednesday Addams ”jag kommer alltid sätta mig själv och mina egna behov först i ett förhållande. Vill du fortfarande vara tillsammans med mig?” från fantastiska serien ”Wednesday”, en Tim Burton-produktion på Netflix just nu. Varför inte? Alla heterosexuella cismän tar ju detta för givet i relationer. Varför skulle inte vi kvinnor göra detsamma? Vem tänker på dig om inte du själv gör det?

PMS befriar oss från rollen som serviceenhet som ständigt släpar runt på en imaginär städvagn utrustad med varmt kaffe, rena sockar i mansstorlek och oändligt tålamod. Alltid Redo att trösta, curla, peppa. Män. Barn. Samhälle. I den ordningen.

Gå ner på dina bara knän och TACKA för PMS!

Prova se PMS som ett användbart verktyg i stället för Männens Hållhake på oss…”Varför kallar kvinnor det för ´PMS´? För ’galna kosjukan’ var redan upptaget”. Ha. Ha. Ha. Så vi skall skämmas för PMS och lova att aldrig höja rösten mer… ”Söka hjälp”. Kanske börja äta p-piller? B-vitamin? Råttgift?

Nej, nej, nej. Låt inte mansbebisarna, patriarkatets lakejer och andra idioter ta PMS-kraften ifrån oss. Ilska är sunt. ”If you’re not mad, you’re not paying attention”. Dyrbara PMS-dagar har vi en sällsynt chans att se KLART på det ”elstängsel utan el” som är vårt fängelse. Utritat åt oss av Hans Helighet Mannen och patriarkatet. Där vi lydigt trampar runt; alltid med god marginal till gränsen. Räddhågset tassande varje dag i våra eviga lidanden till liv innan vi dör i förtid – som alla kvinnor som lever i heterosexuella monogama parrelationer faktiskt gör (minns Paul Doyles forskning vid London School of Economics). Så: när dagen kommer när den påhittade begränsningen förlorar sin skräck-kraft. Och vi faktiskt SER att där faktiskt bara hänger en tom tråd. Grip tag i och FÅNGAR den dagenmed båda händer! Carpe diem när det verkligen gäller! Ta ALLA chanser att rensa upp i det träsk av överutnyttjande och underuppskattning som är ditt liv. Mitt liv. En kvinnas liv i ett patriarkat.

Foto: idrottsforskning.se

PMS: Problemlösning Manscurling Skaffat.

Rent biologiskt är det de dagar som föregår menstruationen som ger oss detta viktiga fönster av klarhet. Teorin bakom PMS-fenomenet är att vårt progesteron störtdyker, med sällskap av östrogenet och serotoninet, vilket tycks skicka oss in i ett depressivt, ilsket eller frustrerat tillstånd. SAMTIDIGT sker även en lyckosam företeelse: vår hjärna frikopplas från reproduktion och då även från den mångtusenåriga vanföreställningen att vi behöver män för att överleva. Ni vet: blajet att jag och mina barn skall ”få stanna i stenåldersgrottan och fortsätta få åtnjuta gruppens beskydd och resurser”. Fast vi inte bott i grottor på tiotusentals år. Utan i klaustrofobiska parförhållanden i radhus – allt från i slott och koja – där statistiken talar sitt tydliga språk: den farligaste platsen för en kvinna, i relation med en man, är i hennes eget hem. Vi misshandlas, våldtas och mördas i denna moderna versionen av ”grottan” med tillhörande grottman vi fostrats att dyrka. HUMBUG! Vill jag skrika så här i adventstider.

Dock: under PMS rämnar denna vanföreställning och vi inser plötsligt att vi själva är kungar över våra egna liv. Inte undra på att männen blir skärrade och måste skynda skambelägga oss för vårt naturliga hormonella tillstånd. Utropa en kvinna med svår PMS som ”Världens Sämsta Flickvänsmaterial”. Skrämma upp våra medsystrar som brister ut i en störtflod av bloggar, böcker och inlägg med ”tips” om hur vår kvinnliga natur skall tuktas: hur Vår Heliga Kvinnliga Vrede skall tydligen amputeras bort. Vad är det för JÄVLA BLAJ. Att känna eller erkänna sin ilska är inget fel – det betyder bara att någon gått över din gräns. Det är ju livsviktigt att kunna identifiera det här. Jag tackar lyckligt Moder Jord för denna utmärkta, biologiska nödutgång. Som också kommer med livmodern och allt ansvar som följer på detta.

Detta vet du så väl men jag säger det ändå: ingen man, kvinna eller kreatur har rätt att racka ner på dig och din PMS eller mens. Vi bär barnen. Vi är kvinnor. Vi har livmoder. Vi ger liv. VI BESTÄMMER.

Så. Åter till alla dessa så kallade ”roliga skämt”, läs = sexistiska skämt. Första steget på det könsbaserade våldets trappa mot mord. Så hur kul är de? Egentligen?

För att inte tala om alla dessa pikar som barnsliga mansbebisar gillar kläcka ur sig… klassiker som: ”har du mens eller?” som svar på allehanda kritik. “PMS-häxa!” Samt den mest värdelösa, som jag hörde från min Elaka Bror ständigt och jämt: “Jag litar inte på något som blöder i en vecka utan att dö”.

Kan du exempelvis säga:

-       Ja! Jag har PMS. Vad skall DU skylla på? (rätt kass…men i alla fall på mäns mentala mognadsnivå?)

Eller:

-       Så där säger du bara för att du har liten penis.

Kanske:

-       Jag är KVINNA så jag gör vad fan jag vill?!

Varför inte allas vår favorit:

- STICK HÄRIFRÅN PENIS!

(Tack Dålig Stämning podcast).

Jag minns också att mitt senaste ex i raden äckliga heterosexuella cismän, Snubben, var LIVRÄDD för min PMS. Fast jag mest grät på den tiden. Hävdade att hans ex-fru traumatiserat honom med sin hemska mens-vrede. För att inte tala om att han såg spelat skräckslagen ut när han först förfärat frågade mig: ”Va?! Du är väl inte FEMINIST?!”.

-       Det är klart jag är, svarar jag utan tvekan.

-       Jag är ju kvinna. Du då?

Jävla idiot. Funnes det någon rättvisa i denna värld skulle han få sju livstidsdomar på raken i fängelse för de sår och lidande han orsakat kvinnor och barn i sin närhet. Mig inkluderad.

PMS: Pausa Med Självbekräftelse

Jag vänder ”Bekämpa din PMS”-kulturen ryggen. Tack men nej tack. Men jag vill också MÅ BRA. Så jag lyssnar på Mia Lundin, föreläsare och författare till bland annat ”Kaos i kvinnohjärnan”. Som framför allt predikar en AVSTRESSANDE livsstil. Då stress förstör kroppens naturliga hormonella cykel. Varför den moderna fertila kvinnan kan behöva tillskott av progesteron mellan varven. Eftersom vi tyvärr inte lever en livsstil som våra kroppar är gjorda för. Som vi levde när vi lugnt strövade våra 18.000 steg på stäppen för tiotusentals år sedan. Eller ligger och skvalpar i kroppstempererat vatten utanför Bali hela dagarna. Tänk om patriarkatet bara låtit oss vara? Ett liv fritt från stress. Ett jämställt samhälle fritt från våld. Frihet! För kvinnan. För individen. Då hade kanske jag sluppit kastas in i förklimakteriet från helvetet? Det grämer mig så att jag inte visste detta innan…! Stress är roten till allt ont. Skit i andras krav - NU! Snälla! Rädda dig själv! Du har ju bara ett liv. Du och jag och alla andra är också förebilder för den unga generationen. Vilket liv vill vi att dem skall ha?!

Avgiftning stress så. En av mina viktiga livräddare är Sarah-Beth Yoga. Hon driver en youtubekanal och har gjort i många år. Här finns bland annat en 15 minuter lång, stillsamt tröstande stretch och avslappningsövning mot PMS-besvär, stress och ångest. Där hon säger klokskaper som bland annat:

-       PMS ger dig möjlighet att observera och kasta ljus över de största kriser, problem och utmaningar som finns i ditt liv just nu. Du befinner dig i ett hormonellt hyperfokus på ditt inre. Använd det.

-       Nu är tiden inne att släppa ut det som tyngt dig under månaden som gått. Dags att befria dig från psykiska och emotionella spänningar. Och ta hand om dig själv:, kanske: ta ett varmt bad, drick ett glas vin och ät choklad.

Även baremarriage.com är inne på samma sak. Stäng av omvärlden. Släpp krav. Låt kroppens behov komma först.

-       Våra kroppar har bokstavligen en inbyggd radar som signalerar tid för kreativitet och produktion. Och dagar då vår kropp behöver vila och vård. PMS är inte en "kamp med ditt kött". 

-       Om något är det raka motsatsen. Det är en möjlighet att sakta ner och acceptera den kropp vi har.

PMS: Påträffa Månadens Surdegar

Vilken tidpunkt kunde vara bättre för att ta itu med halvdold ångest som blöder oss på energi via det undermedvetna! Bajsmackor! Månadens Problem! … än då vi kvinnor faktiskt ger blanka fan i vad folk tycker. Tvärtom – kom an bara! Släpp moderskraften fri! Låt PMS rensa upp i ditt liv!

När jag snabb-bläddrar i min minidagbok (min egen mejl i telefonen) vad jag skrivit långa sömnlösa timmar de senaste fyra nätterna – gråtit, rasat, försökt bota min skoningslösa migrän - ser jag att jag gjort upp med saker som tyngt och gnagt på mitt samvete. På ett klarsynt och skoningslöst sätt. Logik som vinner över känsla.

Ur dagboken:

1.  Varför kan jag inte göra mer för de nödställda kvinnorna i Sverige och världen? Ondskan vinner mer och mer mark. Ryssland. Iran. Afganisthan. Guatemala och USA och abortförföljelserna. Varför känner jag att jag misslyckats med min plikt att ”bära varandras bördor” och svikit min brinnande altruism? Då tänkte jag på min Farmor och farfar. Mormor o morfar (varning för störtflod av tårar). Det var som om jag hörde deras röster: 

a.  du gör det du kan

b.  idag får ni veta så mycket mer om hur det är ute i världen än vad vi fick. Trots att det plågar så är det bättre nu än förr. För vet vi hur ockuperade, hatade och våldsutsatta har det så vet de att vi vet. Och ingen av världens tyranner vill verka för öppen ridå. Sanningen kommer göra oss fria. 

Mycket trösterikt att höra deras kloka röster inom mig. Jag lyssnar givetvis andäktigt.

2.   Under innevarande månad har jag hamnat i onåd hos en väldigt nära vän. Lugn, det var JAG som klantade mig. Svek hennes förtroende och berättade hennes historia i bloggen (100% avanonymiserat såklart) efter ett samtal för länge sedan utan att ens tänka på att fråga henne. Det var 100% fel. Mitt fel: utan någon som helst tvekan.

Lägg därtill att jag fick en så grundlig, skoningslös utskällning att hela min värld krossades på några minuter. Trots det blev vi sams i slutet av telefonsamtalet, kärleken är fortfarande ömsesidig och förhoppningsvis går vi framåt i vår relation. Lite klokare, med lite bättre kunskap om gränser och förutsättningar. 

Men jag känner mig obekväm med ”min uppgift” att vara den som tar första steget till ny kontakt. Detta troligen med anledning av den ångest jag känt – rätt eller fel? Harm och ilska över orättvisa anklagelser…? Kanske bara sårat ego? Jag kan inte reda i skuldfrågan mer än att konstatera att jag gjorde fel. Samtidigt som det straff jag tilldelades krossade mitt hjärta fullständigt. Så trots att det eventuellt är fel av mig att känna som jag gör så har jag de här känslorna nu: rädsla, ilska, sorg och orättvisa. Så här skrev jag häromnatten: 

a.  JAG VILL INTE. 

Jag har bett om ursäkt. Tagit mitt straff. Krälat i stoftet. Tog omedelbart bort orden om hennes situation. Ingen har brytt sig om vad detta innebär för mig. Attacken kom som en blixt från en klar himmel. 

Rätt eller fel så sårade det mig i grunden. 

Jag blir äcklad och chockad av ett så svartvitt tänkande. Så fruktansvärt hårda ord. Förtjänar inte jag någon ”förmildrande omständighet”? Har jag ingen rätt till rimligt tvivel? Varför räknas inte mina goda avsikter?

Jag agerade i all välmening, ville ge henne upprättelse för hur hennes idiot till man behandlar henne. Hon är inte ens unik, så många av oss har det så eller har haft det så. Jag VILLE att hennes man skulle läsa! 

Oavsett om mina känslor, min sorg över mitt brott räknas eller ej. Jag vill inte. JAG VILL INTE. 

 PMS: Punkt Medesamma Smärta!

3.  Mitt hjärta är ärrat av kulor och skottskador 

Varför älskar vi människor? Varför finns ens den funktionen? Är ju bara ett jävla delirium! 

Män skadar. Förr eller senare. De kanske t.o.m. värre när de påstår sig älska oss? 

HUR KUNDE JAG VARA SÅ JÄVLA DUM???? 

Varför är det JAG som är idioten? För att jag blev kär. För att jag ville hjälpa…honom. Henne. Honom igen. Så många gånger. 

Jag måste komma ihåg att aldrig aldrig ALDRIG försöka hjälpa honom (eller henne) igen. Varför kan jag aldrig komma ihåg att FRÅGA om hen vill ha hjälp? Först! Fråga mig själv om denne person är värd min hjälp? Eller ens gynnas av den? Kanske är det helt kontraproduktivt? Hjälper jag egentligen mig själv? Har jag hybris? Savior-komplex när det är som värst?

Ett liten, LITEN paus mellan stimuli och respons hos undertecknad hade löst så många problem! Varför skall jag alltid vara så jävla snabb med allt?!?!? 

Jag har ju förstått att för att bli lycklig i en relation måste jag befinna mig på en mental plats med överskott av energi, tid och kärlek. 

Däremot har jag INTE förstått att det betyder även att HAN/HON måste göra det. OCKSÅ. Såklart.

Om det inte är så= GÅ. Lägg det på is om så måste. 

Men hoppa inte in i något huvudlöst. 

Snubben är ett utmärkt exempel. Nästa gång en dejt säger saker som ”min exfru bor o källaren – vi skilde oss för två år sedan. Hon misshandlar mig och våra barn. Jag kan inte köpa ut henne ur huset för bankerna säger nej”…

LÄGG BENEN PÅ RYGGEN OCH SPRING FÖR LIVET!

Slut på Dagboken.

 PMS: Påbörja Mental Storstädning

Inte konstigt att jag inte kan sova? Tänker du. Nej, kanske inte. Med all denna skit bubblandes i det halvt undermedvetna.

Men tack vare PMS så får jag utmärkt tillfälle att befria mig från det. Väldigt mycket av de blogginlägg jag producerat har fötts under just nattens mörkaste timmar.

4.  Konstigheter från Den Gifte Mannen, sms med patetiska meddelanden som verkar syfta till att jag skall säga ”jag tycker visst du är snygg”..? Har redan förstått att han har patetiskt låg självkänsla och extrem fåfänga. Kanske tolkar han det som att jag avvisade hans sexuella närmanden i somras (samt alltid sen lilla flingen på tre ligg försommaren 2021) på grund av att jag tycker han är ful? Ingen aning. Skiter faktiskt i vilket.

Givet att jag ibland ibland fortfarande sörjer mitt krossade hjärta. Slickar mina sår. Kan sakna hans utmärkta apelsinservice när saven stiger då och då. Önskar att jag kunde agera mer kallsinnigt och utnyttja honom för sex. Trots allt detta. Så är och förblir min hantering av Den Gifte Mannen min största triumf i livet när det gäller män. Kommer jag aldrig släppa. PMS – jag tackar dig för att du skänkte mig klarsynthet i frågan. Nu kan jag istället utnyttja honom för favörer på jobbet (är dock ömsesidigt) och som studieobjekt i manligt beteende. Mycket intressant!

Ett mindre infekterat men likväl viktigt område är min arbetsplats. Aldrig går det så bra att gå igenom avvikelser, ta snacket och göra upp handlingsplaner som under PMS. Kanske min personal inte håller med? Är dock ganska säker på att de gillar mig ändå, är mer snäll än rivig projektledare. De får stora belöningar för sina fantastiska insatser och de vet att jag värderar dem högt. Jag har verkligen världens bästa medarbetare! Därmed inte sagt att det inte slinker in en obligatorisk hygienrond då och då eller en webbutbildning…

Foto: bokus. Läs läs läs

En likasinnad till är författaren Katarina Mazetti, som jag beundrat och följt i åratal. Hennes bok: ”Tarzans tårar” är en fantastisk, både brutalt sanningsenlig och hysteriskt rolig skildring av den ensamma mammans vardag. Hur ”medelålders, sliten Askunge med två barn träffar välbeställd, ung gym-drömprins med dataföretag”. Som en parodi på det gamla patriarkala sagotemat ”fattig flicka möter rik pojke, tycke uppstår (från hans sida räcker) och sen lever de lyckliga i alla sina dagar”. HA HA HA! VILKET SKÄMT! Och denna imbecilla LÖGN går vi på FORTFARANDE! Från att vi är småflickor och långt upp i åldern… Från prinsess-sagorna till romantiska komedier med Pretty Woman-skimmer kring sig. NEJ TACK!

Till alla er småbarn någonstans i era liv: dumpa Disney och sätt barn av alla kön framför Shrek! Och om ni känner att ni måste ha glitter och glamour ibland så varför inte titta på nyproducerade feministiska mästerverk från Hollywood som exempelvis: ”She said” (om tiden före #metoo i USA) och ”A promising young woman” (Vann en Oscar för Bästa Manus); båda med otroliga Carey Mulligan i huvudrollerna. ”Moxie” av Amy Phoeler. För att inte tala om “The Handmaids tale” och allt med Kate McKinnon: den amerikanska komikern som checkar av alla boxar i patriarkalt skönhetsideal: en smal, blond vacker kvinna med dockansikte. Som samtidigt lyckas stuka till sitt utseende i ett befriat tokroligt fuckoff till patriarkatet - som jag älskar! “The Spy who dumped me” med Mila Kunis. Kom gärna med fler tips - samlar på feministisk kultur och filmer som klarar Bechdel-testet har oändligt långt företräde. Låt oss kvinnor få gestaltas i NORMALA karaktärer tack! Inte bara som dekorativa knulldockor och tillbehör för manliga huvudroller.

Vår hjältinna Mariana i Tarzans tårar så: hon jobbar som bildlärare och beskriver målande hur hon under PMS-veckan utstrålar ett iskallt raseri kombinerat med till synes neutralt kroppspråk och ett lågt, hotfullt tonfall. Det har synnerligen god effekt i klassrummet fullt av halvslö, finnig ungdom på glid.

Citat, min sammanfattning: ”De rycker upp sig med besked och kämpar med sina linjaler för att få till perspektivritning. Jag rycker svindyrt akvarellpapper ur näven på en loj tonårspojke som ritar en penis på papper efter papper. Han skall vara glad att jag inte rycker ut varenda hårstrå på hans huvud. Jag går inte över gränsen, höjer inte rösten, hem&skola har inget att oroa sig för. Jag fäller bara ut klorna, låter min vrede mullra under ytan och ett lågt morrande ljuda långt ner i halsen. Det är ett tillstånd av iskallt raseri som övertygar. Det går rakt in i tonåringarnas reptilhjärnor.

Sen går jag in i lärarrummet och rensar upp i det träsket också!”

UNDERBART! Jag älskar det! Ni måste läsa denna boken!

PMS: Peppa Massornas Sjungut

Så visst, även om du, som jag och många andra, pinas av migrän. Värkande livmoderkramper som drar i buken och i ryggslutet. Ett humör som kokar över för minsta lilla; en gallskrikande katt före morgonkaffet, osorterad jävla post, tomma nudelförpackningar och kletig intorkad ketchup i en enda röra på köksbordet eller en krävande telefon som aldrig sluta tjata om att den vill bli uppdaterad… Så kan vi OCKSÅ gå ut och rensa upp i de vardagsträsk som är våra liv. Rensa våra hjärtan och hjärnor på senaste månadens surdegar. Vi skall nu och för alltid vara Min Egen Bästa Vän!

Och under PMS har vi som störst chans att karva ut vår egna grotta för egentid, analys och reflektion.

För det är en skön känsla att sjunga ut och säga vad man tycker. Skita i vad alla andra tycker och tänker om just mig.

Som min svärson så klokt sa:

-       Det bästa som finns är att be folk dra åt helvete! Rekommenderas minst en gång i månaden.

…absolut! Och VILKEN tid i månaden sa vi nu..?

Kom ihåg: ALLTID: YOU DO YOU!

Love Lisa

PMS: Punkter Med Suntförnuft

VÄLKOMNA följande symptom. Acceptera dem, LYSSNA på dem och hörsamma dem. Det här är din kropp som försöker berätta något viktigt för dig. Stäng av omvärlden. Gå in i livmodergrottan. Stanna i sängen. Sätt på värmefilten. Bunkra upp med chips och nutella; vad som än är ditt poison. Låt din kvinnokropp göra sitt viktiga jobb i LUGN OCH RO. Som var det var avsett en gång i tiden. Var god stör ej!

Emotionella och beteendemässiga tecken och symtom:

Spänning eller ångest

Deppigt humör

Gråt

Humörsvängningar och irritabilitet eller ilska

Aptitförändringar och matsug

Svårt att somna (sömnlöshet)

Socialt tillbakadragande

Dålig koncentration

Förändring i sexlusten

Sarah Beth Yoga, baremarriage.com och jag:  

• Skapa utrymme för DIG SJÄLV. Analys och reflektion

• Påminn dig själv om vikten av en paus mellan stimuli och reaktion. Så du kan tolka, välja och fatta rätt beslut för dig.

• yoga

• Mindfulness:

  • så du kommer på vilka surdegar som är på riktigt och viktiga att ta tag i. Så du kan mota bort brus och svammel från Den Dåliga Självkänslan. “Det där är en PMS-tanke. Avbryt. Byt station”.

• lyssna på Veckans Kampsång

Befria ditt sinne så följer resten efter. Vi tar praktisk smärtlindring och fysiska symptom en annan gång. Ditt hjärta är viktigast och kommer alltid först.

Veckans kampsång

BREAK STUFF

Limp Bizkit

Its just one of those days
Where you don't want to wake up
Everything is fucked
Everybody sucks
You don't really know why
But you want to justify
Rippin' someone's head off
No human contact
And if you interact
Your life is on contract
Your best bet is to stay away motherfucker
It's just one of those days
It's all about the he-says, she-says bullshit
I think you better quit, let the shit slip
Or you'll be leaving with a fat lip
It's all about the he-says, she-says bullshit
I think you better quit, talking that shit
Its just one of those days
Feeling like a freight train
First one to complain
Leaves with a bloodstain
Damn right I'm a maniac
You better watch your back
Cause I'm fucking up your program
And then your stuck up
You just lucked up
Next in line to get fucked up
Your best bet is to stay away motherfucker
It's just one of those days
It's all about the he-says, she-says bullshit
I think you better quit, let the shit slip
Or you'll be leaving with a fat lip
It's all about the he-says, she-says bullshit
I think you better quit, talking that shit
Punk, so come and get it
I feel like shit
My suggestion, is to keep your distance
Cause right now I'm dangerous
We've all felt like shit
And been treated like shit
All those motherfuckers
That want to step up
I hope you know, I pack a chainsaw
I'll skin your ass raw
And if my day keeps going this way, I just might
Break something tonight
I pack a chainsaw
I'll skin your ass raw
And if my day keeps going this way, I just might
Break something tonight
I pack a chainsaw
I'll skin your ass raw
And if my day keeps going this way, I just might
Break your fucking face tonight
Give me something to break
Just give me something to break
How bout yer fucking face
I hope you know, I pack a chainsaw
What!
A chainsaw
What!
A motherfucking chainsaw
What!
So come and get it
It's all about the he-says, she-says bullshit
I think you better quit, let the shit slip
Or you'll be leaving with a fat lip
It's all about the he-says, she-says bullshit
I think you better quit, talking that shit
Punk, so come and get it