#feministsöndag
Vaniljfeminism, Nya Mors Dag och #feministsöndag
Mors dag…. Där jag vandrar i radikalfeminismens underbara frodiga djungel, späckad med färggranna blommor, lianer och tropiska underbara fåglar kan jag inte låta bli att vilja springa rakt på och STÅNGA denna patriarkatets trojanska häst i magen! Vackert inslaget i glansigt papper men som stinker av gamla ruttna, heteronormativa kärnfamiljs-värderingar från förra sekelskiftet. ”Vi måste tacka Mor – hemmet ständigt närvarande och självklara ängel – för att hon är så duktig här hemma!” Så ignorerar, förtrycker och förslavar henne och fullständigt underminerar hennes människovärde de övriga 364 dagarna på året…
Inte undra på att jag vill stångas …så blommor, flaggor och frukostbrickor flyger all världens väg. Jag vill tutta eld på hela rasket, skratta maniskt och se detta kvinnoförtryck på silverfat långsamt förkolna…
För att sen använda askan för att bygga något nytt och sunt; Mors Dag som det kunde sett ut i det matriarkala samhället jag vill se i framtiden! Det kan bli bra också. Vi börjar med #feministsöndag!
Alla kan göra något
Låt denna dag bli startskottet för #feministsöndag för oss alla. Jag vänder mig till alla kvinnor där ute, oavsett om ni har en uttalad feministisk ståndpunkt eller ej. Kom ihåg mantrat ”ingen kan göra allt men alla kan göra något!”
Jag valde förlägga min aktivist-blogg på söndagar; för att kunna göra en liten summering mina kvinnotankar i veckan som gått …samt få chansen att peppa igång lite inspiration för veckan som kommer. Feministisk energi är en färskvara och skall vi orka stå stadigt i den starka patriarkala malström som hela tiden hotar svepa omkull oss måste vi ständigt tanka ny inspiration och kraft. Och vi har ju varandra! Så låt oss alla använda söndagen till något annat än tråkiga grejer som hänga tvätt, betala räkningar, klippa gräs, packa gympapåsar och ha ångest inför arbetsveckan!
Helt Vanlig Kvinna
Du Helt Vanliga Kvinna: för din och min skull har jag lyssnat på podden @vardagsfeministerna. Två härliga kvinnor som samtalar om just feminismen i vardagen. Lite vanilj sådär, men väldigt grundat, klokt och tillgängligt.
Vanilj är för övrigt min favoritsmak på glass, doftljus och sköljmedel; så jag är en varm anhängare! Livet kanske hade varit vänligare mot mig om jag själv var lite mer vanilj till min läggning?
Nå i alla fall…! Det jag fann intressant i deras redogörelse var att de delade med sig av sin oro att uttalat stå för att de är feminister inför andra människor. ”Det kan bli så konstiga reaktioner…jaha du är SÅN du!” citat ur poddens avsnitt 1. @vardagsfeministerna diskuterar vidare i hur de själva sett på feminism en gång i tiden och hur de nådde sitt feministiska uppvaknande.
Fördomarna är många; ”jag har nog alltid tänkt att feminister är arga, de vill ej säga om deras barn är pojke eller flicka, de har håriga armhålor och hatar män”…ett sammanfattande citat. Båda kvinnorna delar erfarenheten av att det feministiska uppvaknandet kom först när de lämnade de små samhällen de växt upp i och flyttade till storstaden. Började på universitet – gick nån genuskurs – skaffade nya vänner som öppet förklarade sig som feminister. Därför blev det naturligt och hemtamt att bli en del av denna grupp på sikt. Även offentligt.
“Feminister är så arga!”
Framför allt ilska är det många (kritiska?) kvinnor förknippar med vår rörelse. ”Jag vill utöva feminism utan att vara aggressiv” förklarar en av poddarna.
Vi kan nog alla kan känna igen oss i lite av varje här. Småstadsmentaliteten? Absolut! Ilskan! Självklart! Det har ju inte funnits utrymme i det patriarkala samhället för kvinnan som jämställd mannen med egen självständighet. Av naturliga skäl blir feminismen något av en motståndsrörelse…och då fastnar fokus av på orättvisorna. Därav ILSKAN!
Samtidigt är det SUNT att bli arg. Glöm ej Beverly Angel, amerikansk psykolog sakkunnig på bland annat psykisk misshandel av kvinnor i heterorelationer, som hävdar att ilska är motsatsen till skam. Och skam är en av de mest självdestruktiva, förlamande, farliga känslor vi kan drabbas av i livet.
Så när du som kvinna är orolig över att bli skammad av en man eller könsförrädare/icke-feministisk kvinna för ditt feministiska ställningstagande – sätt stopp för skamkänslan DIREKT. Stå för din feminism! ÄG den! BLI ARG! Klart det är okej! Dela med dig av din känsla ”ja jag är arg” – detta kan man till och med göra utan att för den sakens skull låta arg eller bete sig ilsket. En neutral comeback poddarna tipsar om är motfrågan ”hur menar du nu?” …fantastiskt! Skall börja säga det hela tiden… HUR MENAR DU NU? Alla säg efter mig…! ”Hur menar….” Ha ha, okej, ni fattar vad jag menar!
Dessutom kan vi skruva upp eller ner volymen på vår ”känsloröst” = ”mjuk i ton hård i sak” (något man får lära sig på chefskurs) …för den som känner att detta passar hennes personlighet bättre. En jättebra idé! Bästa för vår sak är att anfalla på alla fronter.
EN feministisk gärning nästa vecka, please!
Jag tycker att alla kan ta sig en funderare – män som kvinnor – på åtminstone EN feministisk gärning ni kan göra i veckan. Gå ut! Förändra världen!
Jag tänker naturligtvis tipsa er. Vad skall jag med alla mina idéer till om jag inte får dela med mig? Varning – nu kommer jag använda mycket krigsmetaforer, försök läs in mitt mjuka budskap även i detta. Jag försöker bara vara tydlig och kortfattad (”kortfattad?!” HA HA skrattar nära och kära…) !
Steg 1; rusta dig!
Denna veckans kampsång är filmmusik, soundtracket från Kill Bill. Min Mors Dag-present till alla mina medsystrar.: Ett samurajsvärd och Uma Thurmans karaktär ”The Bride”. Ni kan se henne framför er – hennes kraftfulla imponerande raka kroppshållning och pondus samt kompromisslösa beslutsamhet att med alla medel nå sina mål. Så? Ni är med? Finns en del annat att säga om den här filmen men just nu är lite gammal hederlig Tarrantino-vålds-pornografi precis vad vi behöver. Vi lånar lite attityd helt enkelt. Mitt tips är att du lyssnar på låten, inkorporerar den i ditt system, RÄTAR PÅ RYGGEN och håller huvudet högt när du lämnar hemmet och går ut i världen. Spela ”vår kampsång” om och om igen i huvudet… så kommer din utstrålning golva varenda motståndare du möter i din vardag. Inklusive din egen trötthet och uppgivenhet…! Fake it til’ you make it! Kom igen!
Steg 2: välj slagfält
Var utspelar sig din vardag den här veckan?
- Personalmatsalen
- Lärarrummet
- Styrelsemötet
- 50-års-kalaset
- Föräldramötet
- Hockey-träningen
Steg 3: ta plats!
Sätt dig på en stol i tex personalrummet där …nån gubbe eller chef normalt sett sitter. Bre ut dig. Tänk ”manspread” – sitt bredbent. Håll upp koppen och låt nån annan (man) fylla på kaffe. Ta en stor bakelse och tugga med öppen mun!
Ta inte ansvar för allas trevnad. Avbryt gärna en man eller icke-feminist – som brukar avbryta dig. Börja prata om något DU SJÄLV tycker är intressant. Gärna något kontroversiellt. Gärna Paolo Robertos jävla köpe-våldtäkt. Gärna MENS! Eller pms eller nånting med livmodern. Låt gubbarna krulla ihop sig av förlägenhet. Varför inte tala för tidig utlösning? Ha ha! Hurra!
Absolut inget passivt aggressivt självdestruktivt…som hur tjock du tycker du är. Hur du borde banta inför bikinisäsongen… ”beach 2021” (spya). Göra nån anti-rynk-behandling…hur jobbiga ungarna är. Tråååååkigt… dra hellre nån hyfsat rumsren fräckis…
Steg 4: försök börja uppmärksamma de patriarkala strukturerna.
Tex att män förväntar sig att få tala först, att alla skall vara tysta när Han talar. Att en man som kommer in i rummet alltid skall få en stol att sitta på och en kaffekopp att dricka ur (ofta serverad av en kvinna) och är han ensam man – få ordet.
Fall inte offer för manligt smicker (i synnerhet gällande ditt utseende eller personliga egenskaper), slå ner på slipprig objektifiering, peka ut honom när han gör ovälkomna, opassande närmanden eller stirrar på dina bröst när du pratar… ”VAD MENAR DU NU?” är toppen att använda här. Slå ner på sexistiska ”skämt” eller kommentarer… Nu SLUTAR vi låtsas att vi inte fattar.
Observera att manliga värderingar och samtalsämnen gärna breder ut sig även i könsblandade grupper, så att kvinnorna ofta blir tysta. Kvinnor förväntas ofta vara sekreterare på möten. Kvinnor förväntas ofta ansvara för fika eller annan omsorg.
Iaktta! Agera! Gör tvärtom! Att ”bete sig som en man” är inget fel, det är en bra början. För att öppna upp och vänja oss vid att …ta vad vi vill ha. Göra det vi egentligen vill. Att inte längre svälja förnedring, backa, tystna. Nu tar vi tillbaka vår plats i ljuset och då är alla medel tillåtna.
Steg 5: långsiktiga feministiska strategier:
Till exempel:
- Börja prenumerera på en feministisk tidskrift, kan rekommendera superspännande: ”Historiskan”; handlar om kvinnor i historien som ej ”fått plats” när männen skrivit historieböckerna.
- Lyssna på feministiska poddar (bara att söka på ”feminist”) kan verkligen rekommendera @Postpatriarkatet, @dåligstämning och @vardagsfeministerna; i det här fallet.
- Prata samtycke och porr med din tonårsson
- Köp leksaksverktygslåda till din lilla dotter
- Sätt på dig en t-shirt med ett feministiskt budskap. Eller varför inte något regnbågsfärgat? HBTQ-rörelsens kvinnor behöver oss lika mycket som vi behöver dem. Vi sitter bokstavligt talat i samma båt.
Superkvinnan med samurajsvärdet
Har du kommit så här långt och börjat få på dig dina feministiska glasögon kommer världen aldrig mer bli sig lik. Tack och lov. Och du kommer kunna slå ner sexistiska kommentarer och ”skämt” eller annat dåligt beteende direkt. Nästan reflexmässigt.
Exempel: en bekant berättade om sin (heterosexuelle, vita, medelålders, lönnfete, MANLIGE) chef som bredde ut sig över ”hur synd det var att kvinnors kroppar förfaller så efter att de fött barn… ‘de blir ju mycket fulare…!’ …på fikat så alla (ett cirka 30-tal) – inklusive de två kvinnliga medarbetarna tillika mödrar kunde höra. Ingen sa ifrån… wtf?!
Även svensk stor poddare berättade om sitt jobb på public service tv/radio (minns ej exakt) när en grupp manliga chefer o projektledare stod och flinade, ryggdunkade varandra medan de poängsatte de kvinnliga medarbetarnas bröst. Äckligt! Fy fan!
Men du kan sätta stopp för det här. DU blir en superkvinna! Stark och dominant – tänk The Bride! Lyssna till ”vår kampsång”! Detta är till stor nytta för mig, dig och våra jämnåriga medsystrar men framför allt …våra barn – döttrar och söner. Det är för dem vi för kampen vidare.
Kram till er alla på Nya Mors Dag (se nedan)!
Nya Mors Dag:
Expressen listade gamla grejer kring firandet, hämtade från Nordiska Muséet. Kommer här + mina übersmarta och roliga (och ödmjuka?) tillägg.
· ”Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång”. Jag: okej. Vår flagga är fin!
· ”Mor hälsas om morgonen med sång av barnen” . Jag: plus barnens far eller manlig släkting (ha ha) samt katt/övriga husdjur – kan bli kul!
· ”Mor bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen”. Jag: finns det en man i hushållet skall denne självklart stå för frukostserveringen. Till samtliga inklusive barn. Inget kaffe för mig tack, men gärna varm chokladmjölk med vispgrädde…mums!
· ”Mor hedras med blommor och en liten gåva” . Jag vill ha STOR gåva såklart; gärna en till ”stick härifrån penis-”tröja från @dåligstämnings merch. Alternativt en dag på Laserdome där jag kan skjuta okända män (över 18 år) i skrevet ha ha!
· ”Mor beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete denna dag. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska”. Jag: hjälp hjälp hjälp… vi säger så här: barnen läser upp nämnda punkt igen så skola mor o barn skratta hejdlöst tillsammans. Barnen eller den eventuellt närvarande med-föräldern sköter naturligtvis ALLTID allt hushållsarbete. Mor är på jobbet/det egna företaget och drar in pengarna till familjens försörjning. Jagar på helgerna. Skriver sina feminist-inlägg på aktivist-bloggen på söndagar, ha ha!
· ”vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar”. Jag: för det första – far i huset kan gå och piiiiiiip sig själv i röven. Bara ett sånt uttryck?! I min bok skulle det heta – på eftermiddagen och aftonen skola barnen sysselsättas med en liten aktivitet UTANFÖR HEMMET för vilken far i huset inte bara medverkar utan ansvarar. Så att mor kan titta på seriemördardokumentärer och äta choklad i lugn och ro hela kvällen.
· ”frånvarande barn hälsa Mor med brev, telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahålles för mors dag”. Jag: absolut en trevlig tradition som de vuxna, utflyttade barnen kan ägna sig åt. I skrivande stund ringde precis dottern och gratulerade. Varför vi trots allt kan ta en sexistisk och fruktansvärd heteronormativ tillika kommersiell tradition… och renovera upp den att passa den moderna, upplysta tid (hm?) vi lever i i dag.
Kortfakta om gamla Mors Dag: firats i Sverige sedan 1919, då författaren Cecilia Bååth-Holmberg direktimporterade fenomenet från USA. En kvinna, Anna Jarvis, som ville ha minnesmärke över sin döda mor lyckades övertyga den samtida amerikanske presidenten att instifta Mors Dag 10 maj 1908 i landet. I dag firas Mors Dag sista söndagen i maj i majoriteten länder i världen. (källa: expressen)