“Den som inte avsätter tid för självkänsla idag får avsätta tid för sjukdom imorgon”

“Du ältar, oroas, ängslas över stort och smått och gör därför också ständigt upp katastrofplaner - Plan A, Plan B, Plan C och så vidare. Det tar massor av energi och kraft och hjärnkontoret är öppet dygnet runt och arbetar för högtryck på natten, när du egentligen behöver din viktiga sömn. Det kan bero på att du tror att alla tänker på dig, på vad du säger, hur du ser ut och vad du gör. Att du är centrum.” Allt ord från kapitlet om självkänsla i Elisabeth Gummessons bok “Good Enough - bli fri från din perfektionism”: en bok som jag ofta vänder mig till i stunder av nöd. Jag blir knallröd i ansiktet av genans när jag läser. Jag checkar varenda box på hennes lista över “symptom” på låg självkänsla och handikappande perfektionism.

“Den som inte avsätter tid för självkänsla idag får avsätta tid för sjukdom imorgon”. Stämmer detta, min modifiering av det gamla citatet: “den som inte avsätter tid för hälsa får snart avsätta tid för sjukdom”? Absolut ett rungande JA. Jepp! Så sant som det är sagt. Och här står jag nu. Förvånad över min hybris att, efter alla mina år med mental träning, faktiskt stå med själ och sinne i totalt haveri. Inser att jag faktiskt glömt bort att träna på saker som: jag-stärkning, självbekräftelse och självmedlidande. Har slentrianmässigt suttit av tiden och bara lyssnat med ett halvt öra på mindfulness-övningar och drömt mig bort under meditationer. Inte “läst läxan” i de böcker och övningar jag har sen gammalt.

Varför är självkänsla viktigt? Var inte det bara ett “trend-begrepp” på modet kring 00-talet/10-talet? Nej. “Självkänsla” för mig är namnet på det egenvärde man ger sig själv. Och ser man inte sig själv som tillräckligt värdefull för att utgöra normen och prioritet ett i sitt eget liv öppnar man upp för övergrepp och kränkningar från andra människor, sjukdom och misär. Gillar man inte ordet självkänsla kan man tänka i termer av “egenvärde”, “självmedlidande” eller en personlig favorit: “självbekräftelse!”

Dålig själs-kondis

Det som får mig känna mig extra dum just nu är att jag inte kan förstå hur jag kan sjunkit till botten och glömt bort allt det viktiga arbete jag gjort i det förflutna. Varför jag hela tiden trott att en stark och vältränad självkänsla bara “sitter kvar” i mig? År efter år. Så gör jag jämförelsen med när jag sprang maraton sist - augusti 2019. Jag skulle aldrig förvänta mig vara i samma fysiska form nu som då; när jag precis börjat löpträna igen i höstas efter cirka fyra års uppehåll. Varför tror jag att jag skall ha en självkänsla i topptrim? När jag aldrig “tränar den”? Inte ens när tidens tand och kriser och katastrofer, hugg och slag effektivt och regelbundet hackat denna viktiga inre själsliga motor i småbitar. Och jag gjort föga eller inget för att reparera och bygga upp igen.

Okej! Bättre sent än aldrig. Det är bara att kavla upp armarna igen och börja om på noll. Eller rättare sagt: jobba upp mig från minus upp till nollstrecket. Till att börja med.

Vad säger då Elisabeth Gummesson om själkvkänslan?

Läser vidare i boken:

  • Du tror på allvar att det är yttre ting som gör något gott för självkänslan - lite smalare, lite rikare, lite modigare, lite finare trädgård -

  • Du presterar för att visa för andra att du kan - vill ha bekräftelser från andra.

  • Du jämför dig med andra i din omgivning.

  • Du irriterar dig på människor.

  • Du har lätt gå igång på saker omkring dig.

  • Du är onödigt hård mot dig själv - särskilt när du gjort ett misstag: hur KUNDE jag?! Min dumma idiot!”

Allt detta tar onödig energi som du aldrig får tillbaka. Oro för andras åsikter stjäl utrymme och tid från dina egna värderingar och tankar. Bluffsyndromet - omgivningen kommer snart “komma på dig/avslöja dig” och berätta att “nu har vi kommit på att du faktiskt inte kan någonting.

Känner du igen dig?

Misströsta ej - nu får du verktyg och kunskaper om hur man bygger upp och underhåller självkänslan. “Som en bil som behöver årliga kontroller på besiktningen”. För: SJÄLVKÄNSLA ÄR EN FÄRSKVARA SOM BEHÖVER OMVÅRDNAD.

Tips:

  1. sluta jämföra dig med andra! Låt dig själv duga precis som du är. Låt inte negativa tankar om jämförelser få fästa alls - öva på att SLÄPPA alla invaderande jämförelsetankar.

  2. du har en egen röst - lyssna till den. DU är viktig! Din åsikt, dina värderingar, dina önskningar. Fokusera på vad DU vill - ju mer desto mer lär du känna dig själv.

  3. Sätt gränser för dig själv: exempelvis säg nej när du vill säga nej. Säg ja när du vill säga ja! Exempel: sätt gränser för hur andra människor behandlar dig - det är aldrig försent eller för kontroversiellt att säga ifrån mot nära och kära som behandlar dig illa.

  4. Se misslyckanden som ett LÄRANDE - vad kan du lära dig av det som gick snett? Hur kan du göra om göra rätt göra nytt nästa gång?

  5. sluta vara alla till lags - sätt dig själv högst upp på prioritetslistan. “Du är den enda människan som du har en garanterat livslång relation till” : så ta hand om dig själv, behandla dig själv riktigt bra, skäm bort dig!

  6. Bekräfta DIG SJÄLV - gör dig inte beroende av andras bekräftelse. Det fina du vill säga till andra - säg det till dig själv. Uppmärksamma dina goda sidor hos dig själv och tänk nya tankar så lär du känna dig själv på ett nytt sätt.

  7. se dina medmänniskor som utsända för att träna på - se Kaj Pollacks metod! Exempelvis “Sölkorven i kassakön”. Gammal tanke: “åh! Vilken tid det tar!” Ny tanke: “hen är utsänd till mig för att jag skall träna på (“mitt tålamod?)”

Elisabeth Gummessons mer handfasta tips - en regelbunden självskattningslista i stil med den gamla hederliga Bra Boken - som hon kallar för: “tillväxtstimulering av själen” (underbart uttryck). Som i praktiken är nedanstående frågor. Häng med på mina dagsaktuella svar.

KVÄLLSFRÅGOR 

  • Vad har jag gjort bra i dag och vilka egenskaper visar det att jag har? 

Jag satt uppe länge inatt - trots och pratade med närstående angående en relationskris. Till klockan halv två på natten. Efter att jag bjudit på mat och lite miljöombyte. Trots att min rehabplan är att gå i säng klockan halv nio. Utmaningen i dag är att tankar kring deras relation och personligheter upptar mig även nu och det irriterar mig för jag vill kompensera mig själv med förlorad rehabtid. Fri från tankar på andras problem. Det visar att jag har egenskaper som empati, kan lyssna och komma med reflektioner och tredjeparts-perspektiv som hjälper min nödställda medmänniska. “Det känns mycket bättre när jag pratar med dig om detta. Hade jag suttit själv med mina tankar i dag hade jag mått jättedåligt”: är nog belöning för mig.

  • Vad är jag tacksam för i dag? 

    Att jag inte behöver bli inblandad i andra människors kriser i dag eller lägga värdefull tid, resurser och energi på att lösa svåra problem som jag egentligen inte har mandat eller möjlighet att lösa. Är också tacksam för insikten om att min grundade förståelse av att varje människa är ansvarig för sig själv och sina handlingar.

  • Om jag kunde leva om min dag, vad hade jag gjort annorlunda? 

    Jag önskar att jag svarat när min vän ringt mig rörande samtal och stöd kring min egen situation. Men enligt telefonloggen ringde min mobil - som låg i annat rum - exakt den tidpunkten jag satt och försökte trösta och hjälpa den ena halvan i den krisande parrelation jag blev inblandad i. Här lade jag viktig tid och energi på en annan människa i förnekelse och kris på bekostnad av mig själv. Här måste jag lära mig en läxa.

    Fortsättning:  

  • Vad har jag gett och vad har jag fått idag? 

    Jag har deltagit i ett svårt, mycket svårt samtal från en medmänniska i kris och nöd där jag vågat fråga, vågat lyssna och vågat säga obekväma sanningar: där det faktiskt visade sig att hen inte lyssnade alls. Helt förlorad i sin egen självsaboterande, omogna oförmåga och automatiska sanning om sig själv och andra. Vilket kändes lönlöst och i efterhand gör mig irriterad över detta slöseri med tid och kraft. Men då påminner jag mig om att det endast är GIVANDET som är det viktiga - inte mottagandet. Min gåva är fin och ogrumlad oavsett hur den som får den reagerar eller behandlar den. Jag fick även fin uppskattning från den andra människan jag samtalade med.

  • Vilka insikter har jag kommit till idag? 

    Att oavsett önskningar, drömmar, fantasier eller förhoppningar kring andra människor och relationer så är det VERKLIGHETEN som är det viktiga. Det som behöver fälla avgörandet om dina handlingar och engagemang i framtiden. En nykter syn på en annan människas förmåga eller oförmåga är det enda som räknas - och energitjuvar måste avlägsnas: hur sorgligt det än är.

  • Vilka nya tankar har jag haft i dag som jag ej hade i går? 

    Att - för mig - gäller det att vara kompromisslös när det gäller energitjuvar och offermentalitets-parasiter - nära eller långt ifrån - som vill ta mitt sista hjärteblod för egen del. Det är exakt den personlighetstypen som orsakat mig mest skada och lidande i det förflutna: varför jag måste vara helt skoningslös och radikalt skära ut sådana personer ur mitt liv. Om jag någonsin skall återfå FOKUS på mig själv (mina närstående), frid, tid och energi att läka och hela min sargade själ.

  • Vilka spännande möten med andra människor har betytt mycket för mig idag? 

    Jag fick verkligen bekräftat för mig själv (efter den jobbiga incidenten och efterspelet) att en av de viktigaste egenskaperna hos en vuxen människa är internt kontrollokus och förmågan att ta ansvar för sina egna handlingar på ett hederligt icke-dömande sätt i en konfliktsituation. Att ordet “förlåt” betyder: del 1: “jag ser att jag gjort dig illa och upprörd och jag är verkligen ledsen för det!” del 2: “jag lovar att aldrig göra om detta igen”. Vara öppen för förändring och HÅLLA sig till detta. Förmågan att kunna bråk och hantera negativa känslor hos andra med bibehållet lugn och nära till det ansvar jag nyss nämnde, gottgöring och lösningsorientering med sikte på “nästa gång skall jag hantera allt annorlunda”. Förmåga att förstå att sina grundläggande rättigheter och skyldigheter som människa: “jag är en vuxen människa som själv måste ta ansvar för mina handlingar. Jag kan inte skylla mitt dåliga beteende på andra eller på min sjukdom eller diagnos. Jag skulle hellre såga av mig armen än att såra, hota och skuldbelägga andra människor med exempelvis att jag skall skada mig själv för att jag mår dåligt över att någon blivit arg på mig eller gett mig kritik”. Att manipulera omgivningen, som ställer mig mot väggen angående mitt misstag, med självömkan och teatraliska ord om “jag är så usel, värdelös och bara ett problem för andra!” Att insistera på att få stå i rampljuset som Den Viktigaste Personen just nu: istället för att visa den man gjort illa hänsyn. Ta ansvar för sitt beteende och SJÄLV komma med förslag på handlingsplan NÄSTA GÅNG. Och värst av allt: att jag som “gärningsperson” skall hota omgivningen med att jag minsann mår så dåligt - på grund av att ni andra blev arga på mig - så tänker jag minsann gå att skada mig. Samtidigt som jag hotfullt svänger en sax och gamla barndomstrauman framför era ögon. Hela dramat utspelar sig över evighetslång tid - tänk en normal arbetsdag - och det känslomässiga granatsplittret sprider sig och skadar och sårar fyra inblandade personer. Vilket jag - Den Toxiske - struntar fullständigt i.

    Det finns inte ord för hur rasande jag blir på människor som beter sig så här! Mot mig såväl som mot mina medmänniskor. “Offermentalitet” är bara förnamnet. Och det är 100%, omedelbar nolltolerans för denna sorts beteende nu och i framtiden.

  • Vilka spännande samtal har jag haft idag? 

    Samtal om livet, sjukdom och hälsa, motivation och livsgnista, framtid och mänskligt beteende. Sorgen, glädjen och allt däremellan samt hur det skildras i konsten och hur andras berättelser, sånger, dikter och filosofier kan vara till en oändlig tröst och igenkänning för oss andra… århundranden senare!

MORGONFRÅGOR:  

  • Vad är jag lycklig över i mitt liv just nu? 

    Att jag läste boken “Good Enough” igen och kunde få fatt i min blåslagna, splittrade självkänsla.

  • Vad kan jag bidra med som höjer min eller andras livskvalitet i dag? 

    Jag kan andas in, andas ut och ge mig på mina etablerade rehabrutiner igen och lita på att de praktiska handlingarna kommer lugna min stresshickande monkeymind-hjärna och ilska över andra människors hänsynslöshet.

  • Vad har jag bestämt mig för i dag? 

    Ut i solljuset! Wow! Den har man minsann inte sett på länge…!

    Fortsättning:  

  • Vad vill jag ge och vad vill jag få i dag? 

    I dag vill jag få och ge mig själv FOKUS, FRID OCH TID. Tror jag hittat en bra sömnrutin nu - peppar peppar! Som jag skall ägna mig åt.

  • Vilka gränser vill jag sätta i dag? 

    Mot toxiska människors själviska krav, omogna, självberättigande och kvasiprivligerade beteende.

  • Vad vill jag träna på i dag som för min personliga utveckling framåt? 

    Utmana mig i att sätta ord på mina känslor och be om hjälp från nära och kära. I det stora och det lilla. Våga utmana mig att börja planera en resa jag länge drömt om!

  • Hur kan jag kommunicera tydligare i dag? 

    Påminna mig om mitt eget värde. Våga sätta konkreta ord på mina tankar, känslor och behov.

  • Hur och när kan jag använda mina styrkor i dag? 

    Identifiera och respektera mina behov och dagsform: behov av promenad i solen, behov av yoga, behov av meditation, behov av att prata med en vän.

  • Vad ser jag fram emot i dag? 

    Att gårdagens “mörka moln” har dragit förbi, att min obehagliga upplevelse är över och endast möjligheten för mig att lära mig av erfarenheten är kvar samt viktigaste: att all tid framför mig i dag är tid jag kommer få tillbringa i LJUSET! Lugnet och harmonin!



Från boken: “Good Enough - bli fri från din perfektionism” av Elisabeth Gummesson

Veckans kampsång:

LIFE IS WONDERFUL

Jason Mraz

It takes a crane to build a crane
It takes two floors to make a story
It takes an egg to make a hen
It takes a hen to make an egg
There is no end to what I'm saying

It takes a thought to make a word
And it takes some words to make an action
It takes some work to make it work
It takes some good to make it hurt
It takes some bad for satisfaction

La la la la la la la life is wonderful
Ah la la la la la la life goes full circle
Ah la la la la la la life is wonderful
Ah la la la la

It takes a night to make it dawn
And it takes a day to make you yawn, brother
And it takes some old to make you young
It takes some cold to know the sun
It takes the one to have the other

And it takes no time to fall in love
But it takes you years to know what love is
And it takes some fears to make you trust
It takes those tears to make it rust
It takes some dust to have it polished

Ah la la la la la la life is wonderful
Ah la la la la la la life goes full circle
Ah la la la la la la life is wonderful
Ah la la la la la

It takes some silence to make sound
And it takes some loss before you found me
And it takes a road to go nowhere
It takes a toll to make you care
It takes a hole to make a mountain

Ah la la la la la la life is wonderful
Ah la la la la la la life goes full circle
Ah la la la la la la life is wonderful
Ah la la la la la la life is meaningful
Ah la la la la la la life is wonderful
Ah la la la la la
It is so wonderful
It is so meaningful
It is so wonderful
It is meaningful
It is wonderful
It is meaningful
It goes full circle
Wonderful
Meaningful
Full circle

Previous
Previous

OCD-vården till stor hjälp för alla ångestsjuka

Next
Next

STRESSREKORD I PATRIARKATET = ETT MENTALT MASSMORD PÅ KVINNOR