Barns “skyldighet” till två föräldrar

”Stoppa allt tvångsumgänge med en våldsam pappa”: är ett viktigt krav som underjordiska gruppen Gömda Kvinnor ställer inför årets uppmärksammande av 25 november; FN internationella dag mot våld mot kvinnor, 16 days of activism fram till människorättsdagen den 10 december och en Orange Vecka fri från våld.

Steven Lucas, docent och barnhälsovårdsöverläkare i Region Uppsala, chef för institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala Universitet leder   forskargruppen REACH, Research Enhancing Adolescent and Child Health. Deras forskning visar att barn som utsätts för våld, vanvård och försummelse – både som vittnen och som direkta brottsoffer – allvarliga HJÄRNSKADOR av att uppleva våld. Patologiska förändringar kan utläsas på hjärnröntgen och barnens beteenden påminner många gånger om dem med diagnoser som autism, ADHD, depression och begåvningshandikapp. Enbart på grund av deras våldsutsatthet!

Vi har haft barnkonventionen som lag sedan 1 januari 2020. Ändå visade JÄMO rapporten att 64% av granskade svenska tingsrättsdomar följde det gamla protokollet och värderade ”barnens rätt till båda föräldrarna” högre än barnens bästa. Och utdömde både vårdnad och umgänge med en våldsam förälder. I strid med lagstiftningen. Och mot barnens egen vilja och objektiva bästa. Som medicinska vetenskapen visar oss är DIREKT SKADLIGT för barnens fysiska och psykiska hälsa.

VARFÖR? Vad är problemet?

-        Har ena föräldern narcissistiska och/eller psykopatiska drag kan den visa upp en falskt charmig yta för socialarbetare och domare, spekulerar juristen Paulin Olovsdotter i avsnitt av Älskade Psykopat podd. 9 nov 2020.

Mats Sjösten, lagman samt författare till fackboken “Vårdnad, boende och umgänge”, domare vid Varbergs tingsrätt, funderar vidare:

-        Det står inte i lagen vem av föräldrarna som är mest lämplig utan det är en bedömningsfråga.

-        Det skall vara barnets bästa som skall gå först – inte vad som är mest rättvist för föräldrarna.

 Här går teori och praktik inte ihop. För det Låter ganska godtyckligt i mina öron? Och svenska domstolar tycks av tradition vara extremt förändringsobenägna och istället döma efter gammal praxis och gamla lagar. Se JÄMOs utvärdering av nya barnfridslagens tillämpning.

Men ”rätten till båda föräldrarna” är ALDRIG det enskilt bästa för barnet. Detta som med allting annat i ett vårdnadsmål måste BEDÖMAS INDIVIDUELLT.

Är min bestämda uppfattning. Och de båda juristerna bekräftar detta.

-        Artikel 3 i barnkonventionen handlar om att barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder och beslut som rör barn.. Detta skall vara gällande i svenska domstolar..

Barnets behov skall vara ledande i alla diskussioner om vårdnad, vid skilsmässor och separationer, hävdar bägge bestämt. (i alla fall i teorin)

-        Jag förordar alltid att man alltid talar om BARNET i vårdnadsfall. Detta eftersom många vuxna har lätt att slira in på sina egna individuella önskemål och behov, säger Pauline Olovsdotter.

-        Barnets rätt till trygghet och stabilitet skall gå först. Ett barn skall exempelvis inte behöva resa landet runt ideligen ideligen för att träffa föräldrar.

Utifrån det självklara antagandet att ”just jag” är den bästa föräldern? Jag har förståelse för att många föräldrar har lätt att få tunnelseende på sig själva då de befinner sig i kris vid separation, skilsmässa och flytt. Men det som gör en förälder är just förmågan att åsidosätta sig själv och fokusera på BARNETS BÄSTA.

Steven Lucas talade om barnets perspektiv när det gäller våld i nära relationer vid NCK-dagarna i Uppsala i mitten av september i år. På Barnhälsovården i länet siktar man på långsiktiga insatser för att skona barn från våldets livslånga effekter. För dem är många.

-        Den enskilt största riskfaktorn för att barn skall utsättas för våld i vuxen ålder är om de upplevt våld hemma. Det Ökar barnets utsatthet ned tio gånger jämfört med barn som ICKE upplevt våld under uppväxten, Säger Lucas och hänvisar till en studie som visar att ungefär var femte och var sjätte kvinna i åldern 18-74 år har upplevt våld mot ena föräldern – pappa slår mamma i relation 3:1. Se faktaruta nedan.

Våldsutsatta barn mår sämre - shocker!

Hur illa är det för ett barn att bevittna våld mot en förälder av en partner i hemmiljön?

Lucas berättar:

  • Våld och försummelse mot barn är vanligt förekommande i världen såsom i Sverige. Viss minskning för födda efter 1985 att bevittna fysiskt våld mot förälder. Efter 1994 hälften så många drabbade. Men det gör ju tyvärr problemet vanligt ändå.

  • Att vara utsatt för våld eller försummelse under barndomen är tätt förknippat med fysisk, psykisk och social ohälsa.

  • Olika typer av utsatthet är kopplade till varandra. Omsorgssvikt - ökar risk för psykiskt våld som ökar risken för fysiskt våld som ökar risken för sexuellt våld. Allt ökar också risken för ohälsa senare i livet.

  • På frågan: "Hur mår du i dag?" Svarar barn och unga utsatta för våld att de har något eller flera symptom:

    • Koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, huvudvärk, magont, allmänt spänd, dålig aptit, ledsen, yrsel. Vilket är flerdubbelt vanligare än barn som växt upp med våldsutsatthet.

-        Störst skillnad ser vi i fall av självskadebeteenden: de barn som bränner sig eller skär sig är tre gånger så vanligt jämfört med icke-våldsutsatta barn, säger Lucas..

- Allvarliga suicidtankar fyra gånger vanligare. Ett suicidförsök tio gånger vanligare. Här borde vi kunna förebygga mycket tidigare!

Foto: boystown.org

Hur mår dessa barn när de blivit vuxna? Lucas visar forskning som berättar att om barn utsatts för (=bevittnat) "allvarligt psykiskt våld före 18 års ålder”: I betydligt högre utsträckning drabbas av PTSD, Depression, självskadebeteenden, fysisk ohälsa, missbruk och sexuellt riskbeteende. Än barn som inte är våldsutsatta.
A. Vad leder upplevelser av våld och försummelse i barndomen till? Vad händer med kroppen?

Toxisk stress

a.    Överdriven eller långvarig aktivering av det fysiologiska stress-responssystemet. I avsaknad av det buffrande skydd som stabila, responsiva relationer ger.

-        Barn är särskilt känsliga för den toxiska stressen. Deras nervsystem badar i stresshormon när de lever med våld i hemmet. Utan att hormonnivåerna någonsin går tillbaka till normalt, berättar Lucas.

b.   Våldsutsattheten orsakar störningar i hjärnans nervkretsar och hormonella system under känsliga skeden i utvecklingen.

c.    Dessa störningarna kan leda till anatomiska förändringar och eller fysiologiska avvikelser som senare leder till inlärnings- och beteendeproblem samt empatistörning.

d.   Detta är grunden till kronisk stressrelaterad fysisk och psykisk sjukdom.

 Lucas berättar om en studie av rumänska barnhemsbarn som växt upp utan närhet från anhöriga i kombination med svår försummelse. Dessa barn saknar nästan helt aktivitet i det så kallade prefrontalcortex i hjärnan: det område som bland annat hjälper oss att integrera det vi upplever nu med tidigare erfarenheter. Samt styr många av våra kognitiva funktioner och empatiska förmågor.

-        Det rumänska barnhetsbarnet har fått en permanent hjärnskada av sin omsorgssvikt. Det här barnet agerar impulsivt, har väldigt svårt att förstå och interagera med sin omgivning och har nästan omöjligt att agera empatiskt. Man kan se en liknande bild hos svåra våldsbrottslingar i fängelse.

-        Här ser vi biologiska förklaringar till empatiproblem samt problem med impulsivt beteende och våldsbeteende. Varför man i nästa led kan ha svårt att ta hand som sitt barn när man själv är vuxen och förälder.

Foto: medium.com obs! fotot är en exempelbild på hjärnröntgen. Har inget med nämnd undersökning att göra.

Lucas berättar något ytterst viktigt om medkänsla: empati verkar utvecklas tidigt och är svårt att hämta in i efterhand. Därför finns det all anledning att satsa på stort empatiskt fokus när vi fostrar våra barn. Om vi vill ha medkännande, ansvarstagande vuxna som medborgare i vårt avlånga land? Det beror ju på! OBS! Ironi!

Själv hade jag tur (?) som aldrig behövde konfronteras med domstolsbeslut på tvångsumgänge för mina barn. Efter separationen från deras våldsamma pappa. Jag vill gärna tro att det finns ett starkt samband mellan de empatiska, självbekräftande och livsglada ungdomar de är i dag (21, 23 och 25 år) och att de slapp sin förövare – permanent – från ung ålder. De var sju, nio och elva år när vi lämnade. Trots att ”försök” gjordes efter separationen från familjerättens sida och några möten skedde har ingen av mina barn någonsin behövt träffa sin pappa och förövare mot sin vilja. Det tror jag är HELT AVGÖRANDE. Alltså = stoppa ALLT tvångsumgänge för barn med sina förövare till våldsamma förövare. Dessa har förverkat sina rättigheter till “sina barn” i mina och lager. Man äger aldrig sina barn. Förhoppningsvis kommer vi se en helt annan bild när det gäller det här om tio år? När barnfridslagen vunnit mer prejudicerande kraft och etablerats tydligare i svenska domstolar.

Våld förändrar gener

Lucas lär oss mer om de extrema effekterna av att utsätta barn för våld, vanvård och försummelse  – att bevittna, att uppleva.

-        Barn som utsatts för våld tidigt förändras i sitt DNA. Det uppstår en regleringssvårighet i stresshormonerna. Gäller även om mamma varit utsatt för våld i slutet av graviditeten. Dessa barn har förändringar i sina gener och kan naturligtvis föra dem vidare till sina egna barn.

-        Blir: ”Våld föder våld som föder våld som föder våld".

Nu skall traumascreening, det vill säga en utredning om barnet utsatts för våld? - i BUP vid ADHD-utredningar - ALLTID göras överallt numer. Socialtjänsten, elevhälsan och samtliga inblandade aktörer skall ha denna kunskap.

B.   Vad kan vi göra för att minska risken att barn blir utsatta för våld?

BarnSäkert = är en metod som prövas just nu ute i landet. På engelska: Safe Enviroment for Every Kid = SEEK. Då det utvecklats av Howard Dubowitz som barnläkare i USA.

Projektet går ut på att utrusta barnhälsovården med en allsidig och praktisk metod för att identifiera psykosociala riskfaktorer som är kopplade till att barn far illa samt erbjuda omedelbar hjälp till åtgärd.

-        Som kan hjälpa hela familjen till att ha en bättre hemmiljö och mående, säger Lucas.

Foto: university of St Thomas.

SEEK

1.    Utbildar personal inom barnhälsovården och socialtjänsten. Samt bistår med en enkät-mall för utfrågning av föräldrar enligt ett fastställt flödesschema. Syftet är att ringa in de potentiella riskfaktorer som finns i barnets hemmiljö:

Säkerhet:

  • Ekonomiska oro

  • Hemsäkerhet - brand, gifter, tobak.

  • Nedstämdhet

  • Extrem föräldrastress

  • Missbruk eller riskbruk av tex alkohol

  • Våld i nära relationer

2.    SEEK föräldra-formulär 17 frågor om psykosociala riskfaktorer

  • Fylles i vid förutstämda besök, när barnet är:

    • 6-8 veckor

    • 3-5 månader

    • 8-10 månader

    • 18 månader

    • 2,5 år

    • 4 år

3.    Samtal om problem och lösningar i ett "nyskapande av” BVC-sköterskans vanliga hälsosamtal

  • Barnperspektiv

  • Motiverande samtal MI

  • Flödesschema - hjälp för sjuksköterskorna. Med bestämda “ordkorvar” och fraser.

  • Hinder för en god uppväxtmiljö åt barnet?

Exempelvis kan en uppföljning av frågeformuläret låta så här: "jag ser här att du ofta känner dig stressad? Varför tror du? Hur tror du att detta påverkar ditt barn? Vill du ha hjälp av oss? Vi har familjebehandlare som kan komma hem till dig och se vilken lösning som är bäst för DIG?" Hur stor beredskap till förändring har föräldern?

4.    Erbjudan att förmedla hjälp och stöd = vi har kartlagt vad som finns i dag. Vilka resurser finns på nationell, regional och lokal nivå. 

RESULTAT

Hur svarade föräldrarna i BarnSÄker test-studien i Uppsala?

Säkerhet:

  • Ekonomiska oro - 15%

  • Hemsäkerhet - brand, gifter, tobak. 15%

  • Nedstämdhet - 30% (samma pappor/mammor)

  • Extrem föräldrastress - 18%

  • Missbruk/ riskbruk alkohol - 5%

  • Våld i nära relationer - 10% (nuvarande eller tidigare)

= Något problem - 51%

Med andra ord: över hälften av ”vanliga föräldrar” som kommer till BVC upplever någon av dessa traumatiska symptom som kan skapa potentiellt livsfarliga situationer för deras barn. Som definitivt skadar dem här och nu i en destruktiv hemmiljö och försämrar deras förutsättningar att klara livet som “lyckliga och friska vuxna”. Detta är väldigt allvarliga signaler. 

-        Långt ifrån alla behöver remiss till psykolog men alla får prata med sjuksköterskan. Flera gånger med uppföljning, säger Lucas.

-        Bara detta är en stor skillnad jämfört med tidigare rutin.

BarnSäkert har implementerat detta fullt ut i bland annat Region Dalarna och Region Jönköpingän så länge. Förhoppningsvis kan alla landsting i Sverige snart ha detta på programmet. Hur är det med alla andra föräldrar och barn i landet? Som inte ens blir tillfrågade enligt SEEK?

Detta är allvarliga saker! Hur vi fostrar våra barn i dag kommer avgöra hur samhället blir i morgon?

Foto: reddit.com. Våldsutsatthet syns inte utanpå - varken hos vuxna eller barn. VÅGA FRÅGA!

Fråga: Vad skall vi göra?

Gun Heimer, professor emeritus, grundare av NCK samt fd chef för kvinnokliniken på Uppsala Universitetssjukhus.

-        Fler kvalitativa studier behövs! Inte bara så kallade prevalensstudier där man räknar antal våldsutsatta. Det viktiga är: vad händer sen?

-        Exempelvis mödravården studerade gravida kvinnor som utsätts för våld hemma. Först tyckte barnmorskorna att det var svårt att fråga gravida kvinnor om de är utsatta för våld? Men studien visade sen att våld lika vanligt som högt blodtryck. Då bestämde vi att vi alltid skall ställa frågan om våld. Det är JÄTTEVIKTIGT göra det, våldsutsatta kvinnor berättar sällan spontant.

VÅGA FRÅGA…återigen!
Gun Heimer berättar vidare. I dag får 93% av alla kvinnor som är gravida frågan; “är du utsatt för våld?”. För svenska barnmorskor har verkligen tagit till sig den nya kunskapen och implementerat den. Tidspressen är dock ett hot. Barnmorskorna har så lite tid för varje kvinna.

-        Framtiden ser oviss ut. Här måste vi arbeta för att få en annan arbetsmiljö. Där vi är nu. Jag hyser hopp om framtiden, men vi måste också få fler resurser, säger Heimer.

-        Hälso- och sjukvården och socialtjänsterna måste få utbyta information. De flesta kvinnor som blir dödade har alla tidigare haft kontakt med sjukvården och socialtjänsten på var sitt håll. Visar Kerstin Wiegl i sin bok ”I händelse av min död” (: skriven tillsammans med Kristina Edblom, red anm). Vi är vid ett vägskäl där vi måste välja arbeta med PREVENTION.

Steven Lucas hoppas också på en ljusare framtid där det förebyggande arbetet får större plats:

-        Alla kvinnor måste få frågan “är du utsatt för våld?” och bästa sättet är troligen universella metoder som täcker alla - tex barnhälsovården.

-        De misshandlade kvinnorna finns omkring oss allihop. Överallt. Kan man bara hitta dessa personer, berätta för dem. Skulle man kunna förändra nuet och framtiden för många, många vuxna och barn. Föräldrar som lämnat destruktiva relationer lever fortfarande med PTSD även tio år efteråt. Detta kommer påverka deras föräldraskap och deras barn! Därför måste dessa kvinnor och mödrar få hjälp nu!

Min slutsats efter följande blir att återigen konstatera att framför allt mäns våld mot kvinnor och allt våld i nära relationer ligger bakom allt från tung kriminalitet - som exempelvis organiserad brottslighet, terrorism och gängvåld - till prostitution och skrytvåldtäkter av tonåringar på hemmafester. Samt givetvis avhumaniserandet och marginaliserandet av kvinnan både som individ och som grupp. Brott mot kvinnor är hatbrott - för oss som för vilken minoritet som helst. Samt Carin Holmbergs slutsats i “Det kallas kärlek” redan på 90-talet konstaterade: mannen är norm, kvinnan gör ett rollövertagande och sätter mannens behov före sina egna samt upphör samtala med kvinnor om allt varför kvinnors frågor därför inte anses vara politiskt relevanta i dag.

Lucas onda cirkel med barn som bevittnar våld - skadas allvarligt och avvecklar sin empati - blir offer eller förövare som vuxna och fortsätter våldets onda cirkel och det onda arvet. Om och om igen.

Vi kommer VÄLDIGT LÅNGT med prevention och att bryta denna onda cirkel genom att STOPPA TVÅNGSUMGÄNGE FÖR BARN MED VÅLDSAMMA FÖRÖVARE! Snälla domstolar - bara SE TILL ATT DETTA BLIR VERKLIGHET NU DÅ! Till syvende och sist handlar allt föräldraskap om följande:

BARN har rättigheter. Vuxna har SKYLDIGHETER!

Foto: Bodil Contreras Rudberg: NCK. Steven Lucas och Gun Heimer, NCK: här tillsammans med Thomas Andersson.

FAKTARUTA 1:

Här följer ett utdrag ur rapporten 'Våld och hälsa': som NCK Uppsala gjorde 2014. Ett kaptiel där man studerade förekomsten av att ha upplevt våld som barn. Där de tillfrågade var 18-74 år.  

Resultat:

15% av våldsutsatta kvinnorna har upplevt våld mellan föräldrarna

13% av männen.

14% av som bevittnat våld i hemmet har upplevt systematiskt upprepat fysiskt våld i vuxen ålder

5% av männen.

 

22% av som bevittnat våld i hemmet har upplevt systematiskt upprepat psykiskt våld i vuxen ålder

9% av männen.


7% av kvinnorna som bevittnat våld i hemmet upplevt allvarligt sexuellt våld från partner i vuxen ålder.

1% av männen.

 Veckans Kampsång:

DOWN WITH THE SICKNESS

Disturbed

 Can you feel that?
Ah, shit
Oh, ah, ah, ah, ah
Oh, ah, ah, ah, ah
oh, oh, oh, oh, oh, oh

Drowning deep in my sea of loathing
Broken your servant I kneel
(Will you give in to me?)
It seems what's left of my human side
Is slowly changing in me
(Will you give in to me?)

Looking at my own reflection
When suddenly it changes
Violently it changes (oh no)
There is no turning back now
You've woken up the demon in me

Get up, come on get down with the sickness
Get up, come on get down with the sickness
Get up, come on get down with the sickness
Open up your hate, and let it flow into me
Get up, come on get down with the sickness
You mother get up come on get down with the sickness
You fucker get up come on get down with the sickness
Madness is the gift, that has been given to me

I can see inside you, the sickness is rising
Don't try to deny what you feel
(Will you give in to me?)
It seems that all that was good has died
And is decaying in me
(Will you give in to me?)

It seems you're having some trouble
In dealing with these changes
Living with these changes (oh no)
The world is a scary place
Now that you've woken up the demon in me

Get up, come on get down with the sickness
Get up, come on get down with the sickness
Get up, come on get down with the sickness
Open up your hate, and let it flow into me
Get up, come on get down with the sickness
You mother get up come on get down with the sickness
You fucker get up come on get down with the sickness
Madness is the gift, that has been given to me

No mommy, don't do it again
Don't do it again
I'll be a good boy
I'll be a good boy, I promise
No mommy don't hit me
Why did you have to hit me like that, mommy?
Don't do it, you're hurting me
Why did you have to be such a bitch

Why don't you
Why don't you just fuck off and die
Why can't you just fuck off and die
Why can't you just leave here and die
Never stick your hand in my face again bitch
Fuck you
I don't need this shit
You stupid sadistic abusive fucking whore
How would you like to see how it feels mommy
Here it comes, get ready to die

Oh, ah, ah, ah, ah
Get up, come on get down with the sickness
Get up, come on get down with the sickness
Get up, come on get down with the sickness
Open up your hate, and let it flow into me
Get up, come on get down with the sickness
You mother get up come on get down with the sickness
You fucker get up come on get down with the sickness
Madness has now come over me

 

Previous
Previous

SYSTRAR: VÅR TID ÄR NU!

Next
Next

Kvinnohatare världen över: Det finns ett lagerblad med ditt namn på!