GÖMDA och TJOCKA KVINNOR har också rätt att leva - FUCK CANCER!
Så här i oktober när vi engagerar oss för bröstcancerarbetet; finns det all anledning att tala om fler livsfarliga kvinnosjukdomar. Som ÖKAR - mycket till följd av patriarkalt kvinnoförtryck och mäns våld mot kvinnor. Hör här: För första gången på 20 år ökar insjuknandet i livmoderhalscancer. Sedan 2016 upptäcktes ungefär 20 procent fler fall än tidigare och i sju landsting (Jönköpings läns landsting) ser man en signifikant höjning under de senaste tio åren. Även Bröstcancer ökar: drygt 150 kvinnor per 100 000 år insjuknade 2019; jämfört med 90 år 1975.
En av de stora anledningen tros vara att färre kvinnor kommer när de blir kallade för gynekologisk cellprovtagning eller till sina mammografiundersökningar. Och får cancer, som lätt hade kunnat undvikas.
Vilka kvinnor, undrar vi? Som vanligt är det vi som står längst ner i samhällshierarkin: socioekonomiskt svaga, ensamstående, ignoranta landsting med regionala avvikelser, kvinnor som diskrimineras i vården - framför allt tjocka cis-kvinnor …och GÖMDA KVINNOR givetvis… som om eländet inte vore nog!
– Vi lever med svårigheter som att exempelvis att inte bli kallade till vården; för cellprovs och mammografi eller till tandläkaren, förklarar “Petra” gömd kvinna för socialisterna.org. den 20 januari i år.
I dag går det inte att boka tid för gömda kvinnor online eller via Bank-ID. Kvinnojourerna kan inte ordna detta utan den enskilda kvinnan måste boka tid själv. Hur?
1177 rekommenderar att den gömda kvinnan själv kontaktar mammografi eller den barnmorskemottagning som finns där du bor.
I Region Stockholm hänvisas du som har skyddade personuppgifter att kontakta Screeningenheten för att få en kallelse till cellprovtagning eller självprovtagning för HPV. Kallelsen skickas av Screeningenheten via Skatteverkets förmedlingstjänst. Eller kan man ringa enheten för cancerprevention och screening, Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland, 08-123 138 25, för att få råd om hur du kan göra för att få genomgå mammografi.
Bästa tipset är redan från början att informera personalen om det alias (“Anna”) du vill använda och att de ABSOLUT INTE får hotja “du med skyddad identitet det är din tur nu….” till ett fullsatt väntrum. Idiotiskt!
Elisabet Mattsson, professor i vårdvetenskap och projektledare för Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet samt Josefine Agius, projektkoordinator för Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet, vid Ersta Sköndal Bräcke högskola skrev en debattartikel i dagensmedicin.se 10 november förra året: där uppmärksammade de det enorma problemet i dag med risken att bli röjd i samband med nödvändiga sjukvårdsbesök. Och annan myndighetshantering.
En gömd kvinna citeras:
– Är det någon som har skyddad identitet här? Det är i så fall din tur nu, säger en sköterska ut till alla oss som sitter i väntrummet på akuten.
Marken gungar, jag tittar ner i golvet, vågar inte ge mig tillkänna. I receptionen hade jag bett dem kalla mig “Anna”… Efter fem timmar lämnar jag akuten utan att ha träffat en läkare, trots brutna revben och en spricka i armbågen …”
En annan gömd kvinna citeras:
”Kopior av min sjukjournal skickades av misstag till min gamla adress som jag flytt ifrån, där mitt ex bor kvar. Jag har ju fått vård på den ort där det skyddade boendet ligger, i journalen finns uppgifter om vilket sjukhus, mina skador och mediciner. Han vet nu på vilken ort jag befinner mig och kommer att använda sig av diagnoser och medicinering vid rättegången. Jag vågar inte gå ut, han kan ju hitta mig, döda mig …”
FUCK CANCER!
Ursäkta men jag vill bara rikta ett SJUHELVETES RUNGANDE fyrfaldigt leve för KVINNAN!
Det har varit ett tufft år…min bästa släktings älskade dotter fick leukemi förra hösten. Och som den goda mor hon är plockade hon fram en kraftreserv utan dess like: att tackla detta fruktansvärda hot mot sitt tioåriga barn. Visst var den separerade pappan med ny sambo ”lika drabbad” känslomässigt, men som vanligt var det den ensamstående mamma som drog det tunga lasset. Sjukskriven ett år. Isolerad från sociala sammanhang och direktumgänge med familj och vänner pga infektionsrisken. Levde mesta delen av sin tid på sjukhus – länssjukhuset sju mil bort eller nationellt centrum för barncancer på Östra Sjukhuset i Göteborg. Mot slutet äntligen på sjukhuset på hemorten. Ständigt med ett vakande öga på sin lilla fina dotter. En flicka tog sig igenom ett helvete med cellgifter, infektioner och utplåning av kroppens sista resurser…och överlevde! Friskförklaringen kom tidigare i somras. Tack Gode Gud!
Nu i oktober – månaden då hela världen uppmärksammar bröstcancer; den vanligaste cancerform hos oss kvinnor: 30% av all kvinnlig cancer. Så känns det som att det är viktigt att prata mer om det här. Jag vet inte vad det är för kusligt sammanträffande men jag har träffat flera kvinnor som precis fått diagnosen BRÖSTCANCER. Den här veckan. Är det någon som försöker säga mig något?
Mötet med dessa kvinnor har gett mig en fördjupad förståelse för hur det är att vara i deras situation. Och det är min plikt att använda den plattform jag har för att ge dem en röst. Att få diagnosen ”bröstcancer” är något ofattbart att konfronteras med. Som bara den som är med om det själv, vet. Jag försöker inte agera ”expert” naturligtvis, jag saknar tolkningsföreträde att berätta om upplevelsen. Jag vill bara uppmärksamma dessa kvinnor, min egen skräck och min brinnande lust att hjälpa till att arbeta för forskning och framsteg för att fler kvinnor skall räddas undan denna potentiella dödsdom.
“Cancer? Jag?”
Bröstcancer. Lägg en halv minut på att verkligen sätta dig in i vad det skulle innebära för dig? Man bävar, eller hur? Trots den höga tillfrisknadsprocenten. Den goda prognosen. Den generellt väldokumenterade tillståndet där det finns en väl inarbetad rutin inom sjukvården för att ge oss alla bästa tänkbara vård. För det är något helt annat när den slår ner i ditt eget liv.
- Jag tänkte ”det här händer inte MIG!”, sa en av ”mina nydiagnosticerade kvinnor”. En fantastisk kvinna i 70-års-åldern, glad pensionär och hängiven mormor med ett superhärligt aktivt liv.
För dessa kvinnor slår beskedet ofta ner som en chock. Från undersökning till biopsi går det undan. Det blir snabbt tal om operation. Tid bokas omedelbart. Ett gäng lymfkörtlar från armhålan och ett bröst eller två skall helt eller delvis opereras ut. Du känner brådskan och angelägenheten hos din läkare. Du ser allvaret i hennes ögon och förstår att nu handlar det om ditt liv. Eller din död. Detta är så skrämmande att du knappt kan andas. Någonstans är du glad att allt går så fort. Du vill inte ha tid att känna efter. Hur det känns för dig. När du sitter hos kuratorn efter operationen vet du knappt vad du skall säga. Allt har gått så fort. Och du VILL INTE tänka på det här.
Så har du samtalet med din arbetsgivare att tänka på. Din närmaste familj har lite brådskande fått höra de hemska nyheterna med det fruktade ordet ”cancer”; ett ord ingen vill höra i en och samma mening när vi talar om en älskades hälsa och framtid. De blir lika chockade som du. Partner. Barn. Bästa vännen. Lillebror. Vi studsar alla till när vi hör ordet. Precis på samma sätt som vi gör när vi hör ordet ”haj” på en badstrand. Skärpt beredskap. Fly för livet – eller stanna och slåss? Dödens kalla andedräkt flåsar oss i nacken för ett ögonblick. Och morgondagen blir helt plötsligt ett tomt frågetecken. De tusentals och åter tusentals dagar du omedvetet räknat med skall följa på varandra i den evighet som är ditt liv. Försvinner plötsligt. Nu är inget givet. Framtiden blir svart.
- Jag fick veta att jag har 83% risk att få tillbaka cancern efter operationen.
- Det är därför de sätter in två omgångar med cellgifter – först nio veckor med en lite mindre stark medicin. Sen ett par veckors paus. Sen nio veckor till med den starkaste medicinen…. Hur skall jag orka detta? berättar den andra, av ”mina kvinnor” från veckan som gått. Hon är nyss fyllda 50 år, chockat till mig. Nästan som om hon vill att jag skall förklara detta för henne.
Denna kvinna har dignat under kraven ända sedan sin raket-operation (där tumören och delar av bröstet togs bort) nyligen. Hon fick en infektion efteråt och fick åka in och se om sitt sår. Dräneras. Behandlas. Vid intuberingen slogs även hennes framtänder ut.
Hon får order av sin läkare att se till att snabbt boka tid hos tandläkare och se till att hennes tandstatus är oklanderligt. En gömd infektion som ligger och lurar kring tänder och tandkött kan äventyra hennes fortsatta cancerbehandling. Cellgift. Strålning. Starka mediciner som skall förebygga den benskörhet som alltid följer i bröstcancerbehandlingens spår. Ett! Två! Tre! Och givetvis måste hon få nya tänder. Också. Innan. Mitt i alltihopa.
När denna tappra kvinna mitt i livet – som har man, barn och arbete och en hektisk vardag precis som alla vi andra – pratar med mig. Är hon likblek, skärrad med svarta ringar under ögonen. Vad är sömn?
- Jag skall vara sjukskriven till 9 maj!? Åka sju mil till länssjukhuset varje vecka och få cellgifter. Är det här mitt liv nu?
Jag försöker peppa henne, ”du är stark! Vi är starka tillsammans! Det här löser vi!”. Samt med min gamla favorit – ”du jobbar åt din viktigaste chef någonsin nu – DIG SJÄLV! Kvinnan Anna Andersson AB! (påhittat namn)
Men vad vet jag? Egentligen? Mer än att jag lovar finnas där för henne och att hon (eller hennes läkare) kan ringa när de vill. Och jag gör det jag kan göra. För att sedan hoppas på det bästa.
Jag läste en stark intervju med en ung flicka som överlevt cancer. Dessa patienter får alltid höra ”de fem närmaste åren är kritiska”. Ja, återfall i cancer, vilken form det än är, är dessvärre ofta med riktigt dålig prognos. Vi förlorade en nära vän till familjen för över 20 år sedan till livmoderhalscancer.
- Tycker du inte att det är jobbigt att leva i ovisshet? Frågade den (dumma) journalisten. Alltså…!
- Nej, svarade flickan lugnt. Tycker du?
Livet är inte givet för någon av oss. Detta är ett faktum och vi gör klokt i att påminna oss om detta. I synnerhet när vi talar cancer och cancerpatienter. Vi som står vid sidan av skall försöka avstå från att övervärdera vår egen femårs-överlevnad. Ingen vet faktiskt. En nykter, ödmjuk och tacksam inställning till livet ger oss mycket. Vi får vara glada för den dagen vi får.
”Breathe. Let go. And remind yourself that this very moment is the only one you know you have for sure.” Oprah Winfrey.
Tidig upptäckt räddar liv!
Min 50-åriga kvinna sa dock en sak till mig i går som verkligen slog huvudet på spiken:
- Nu när det är så illa med min prognos är jag verkligen glad att jag upptäckte detta i tid! Tänk vad som hänt annars?
Detta är den springande punkten – så vi håller oss vid liv. TIDIG UPPTÄCKT! Och förebyggande instatser.
Hur gör vi bäst för att minska risken:
· Undersök dina bröst varje månad – efter mens. Gå gärna in på cancerfonden.se Bröstskolan och läs mer. Länk: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/undersokningar/lar-kanna-dina-brost
· Gå på mammografi – i Sverige kallas alla mellan 40 och 74 år.
· Vissa studier visar att lång amning förebygger bröstcancer (utancancer.fi)
andra studier säger att p-piller, hormonersättningsmedel, alkohol och tobak, viss övervikt och klimakteriet och stillasittande är riskfaktorer. Då för alla cancerformer.
Fettfobi och storleksdiskriminering i vården ökar cancer!
På tal om cancer. Livmoderhalscancer är den ”kvinnliga” cancerform som ökar mest just nu. Det visar en rapport som cancerfonden gjort 2018 sammanställer den senaste forskningen inom cancerområdet. Detta är en cancerform som är relativt lätt att förebygga – bland annat med vaccinering mot HPV (Humant Papilloma Virus) och gynekologisk cellprovstagning. Nya studier visar dock att det finns tydliga ”socioekonomiska och regionala skillnader” i hur kvinnor väljer att delta i screeningen. Orsaken är inte klar, menar man, samtidigt som företrädare för livmoderhalsscreening ger skarp kritik till landstingen. Och kräver att de skall följa evidensbaserade metoder och se till att ALLA som kallas till gynekologiskt cellprov kommer.
Vilket för mig in på ”min trejde kvinna” som jag träffat den här veckan. För jag tror jag vet vart det skaver, även här. NU talar vi FETT-FOBI och den totalt öppna, hänsynslösa storleksdiskriminering som pågår varje dag i den svenska sjukvården. Såsom i resten av världen tyvärr. Läs gärna Kajjan Anderssons böcker och tankar om detta. Hon är skarp och påläst – statistiken bara studsar från sidorna. Detta är inget påhittat – jag bloggade om det i en artikelserie i fem delar sommaren 2021. Dyrkandet av den falska guden BMI inom vården är något av det mest bisarra den moderna människan ägnar sig åt. BMI är ett hundraårigt mätinstrument för stora populationer unga, vita MÄN. Framtaget av en matematiker och astronom?! Visst, MÄT, absolut. Men ta bort värderingsskalan för ”rätt och fel”. I alla fall upp till BMI 40. VI vet alla att BMI inte går att tillämpa på kvinnor, barn, kroppsbyggare och äldre. Olika raser har också avvikelser som inte passar.
Åter till ”min kvinna”: hon har inte cancer, vad hon själv vet om i alla fall. Hon är inte fyllda 30 år, har en liten dotter med funktionsvariation som kräver all hennes tid och kraft. Med en ”gammal make” (45 år – hjälp!) och heltidsarbete, inga släktingar i det nya landet vilket innebär att hon får ta så gott som allt ansvar ensam. Hennes vardag är präglad av stress, press och höga krav. Tänk dig själv om din lilla tvååring skulle fortsätta vara på en tvåårings nivå. År efter år efter år efter år . Hur skulle du känna dig? Jag skulle vara helt slut.
När hon söker hjälp i vården, bland annat för sin utmattning, svårighet att sova och andra stressrelaterade somatiska besvär – som konstig värk i kroppen som flyttar sig, ont i huvudet, ont i magen. Får hon alltid samma svar: ”Gå hem och gå ner i vikt!”
Vad ÄR detta?! Hon är tjock. Jag är tjock. Vi är tjocka. Men vi är därmed inte dömda till ett liv i evig skam. Vi har samma mänskliga rättigheter som alla andra.
DET GÅR INTE ATT SE PÅ UTSIDAN HUR EN MÄNNISKA MÅR PÅ INSIDAN. Eller stirra sig blind på en våg.
Omöjligt! Hade det gjort det hade vi inte behövt blodprov, blodtrycksmätningar, mammografi eller gynekologiska cellprov varit nödvändigt. Det hade räckt att läkaren TITTAR på dig. Eller hur?
Det finns dessutom massor av studier som visar att framför allt tjocka, cis-kvinnor undviker sjukvården. PGA STORLEKSDISKRIMINERINGEN! Man går inte på sin mammografi. Inte på sina gynekologiska cellprovstagningar. Eller allmänna hälsoundersökningar i samband med att man fyller 40, 50, 60 år och så vidare. Vi vill inte bli dömda. Vi vill inte bli skuldbelagda för något som faktiskt både vi och dom egentligen vet är fel. Vi vill också ha rätt till vårt liv och ett VÄRDIGT BEMÖTANDE i vården. Det handlar om allas lika värde.
Foto: alla referenser till (17) studier som bekräftar de dödliga konsekvenserna av att tjocka kvinnor inte går på sin screening för bröst- eller livmoderhalscancer. Det finns mängder med underlag! “Stigma in Practice: Barriers to Health for Fat Women”.
Mängder av studier visar att tjocka kvinnor har en tydligt högre risk att dö i såväl livmoderhalscancer som bröstcancer. 30 december 2016 publicerade Jennifer A Lee och Cat J Pause en studie kallad “Stigma in Practice: Barriers to Health for Fat Women”. Finns att läsa på pubmed och via följande länk:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5201160/
Problematiseringen av BMI-övervikt (=bluff) sammanfattas också i ett citat från en studie i metastudien, den då av Cooper 2016:
“Överviktsdiskursen är totalitär, med vilket jag menar att den framställer sig själv som den enda auktoriteten på fetma, inget annat räknas. Fetma är en kris orsakad av en misskötsel av energibalansen och skall nödvändigtvis angripas. Det handlar alltid om hälsa och hälsa skall vara ett opolitiskt faktum.”
Studien nämner också den utmärkta boken “Healthy at every size” av Linda Bacon PhD, 2008.
Väldigt intressant! Det finns också ett internationellt begrepp som kallas “Fat Broken Arm Syndrome” = en tjock person får instruktionen att “gå ner i vikt” av sjukhuspersonal till och med när hon söker för en bruten arm.
Amanda Montgomery, RD, LDN | Collaboratory for Health Justice, skriver på publichealth.uic.edu: "folkhälsans fokus på förebyggande av "fetma" har ökat exponentiellt under de senaste decennierna. Vilket i sig ökat viktstigma och negativa attityder till människor i större kroppar. Under det senaste decenniet har viktdiskriminering ökat med 66 procent och är den form av diskriminering som aktivt accepteras av samhället. Årtionden av forskning har visat att uppleva viktstigma I SIG: ökar risken för diabetes, hjärtsjukdomar, annan diskriminering (ras, religion, kön), mobbning, ätstörningar, stillasittande, livslångt obehag i sin egen kropp och till och med tidig död"VI TJOCKA KVINNOR HAR OCKSÅ RÄTT ATT LEVA – LYCKLIGA OCH FRISKA!
Alla behövs i ett samhälle. Den biologiska mångfalden är nyckeln till framgång i ett ras överlevnad här på jorden. Bara för att ett visst utseende eller en personlig egenskap ”trendar” ett visst årtionde har det ingen betydelse evolutionärt. Eller medmänskligt.
Varken individer eller sjukvården vinner någonting på att skambelägga tjocka människor. Det finns bara förluster, skada, sorg och i värsta fall död.
Du kvinna: Stå upp för rätten att leva! Gå på dina mammografier och cellgiftprov och sök hjälp när du har hosta eller ont i magen! Stå på dig! Ta med en vän! Be om en second opinion. Följ kroppspositiva konton. Du är inte ensam. Prata med dina vänner – ALLA! Om det här - för det är ALLAS vårt ansvar att stoppa diskriminering av alla skäl för alla kvinnor!
Även rökare stigmatiseras i dag. De får också höra att en eventuell cancer bara är ”Guds straff” för att de är tobaksanvändare.
LHBTQ-personer diskrimineras också i vården. Herregud! Donald Trump ville ju ge enskilda sjukhus rätt att neka transkvinnor vård!
Och det orättvisa, inhumana i att kvinnor som måste fly sina hem för att inte mördas av sina män, sina barns far och leva i skyddade boenden. Löper inte bara risk att förlora sin frihet! Utan även sina liv! Då de förlorar sin självklara rätt till samhällets skyddsnät när de tvingas leva som hemlösa flyktingar!
VI ÄR MÄNNISKOR! Vi har en fantastisk vetenskap som får oss att överleva världsomfattande pandemier! Cancersjukdom! Hjärtattacker! Vi måste alla få TA FÖR OSS! MED BÅDA HÄNDERNA!
Det får vara slut på att manlig dominans och samhällets fördomar styr liv och död! Är ni med mig?
Love Lisa
Foto: livebreathenutrition.com
Fakta livmoderhalscancer
Cancercentrum.se, ”Öppet brev till regeringen” 20220613. cancerfonden.se
Varje år får cirka 550 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer eller cervixcancer som det också kallas. Fram till 2019 var överlevnaden är generellt god och det finns inga regionala skillnader när det gäller överlevnad. Antalet fall av livmoderhalscancer har minskat betydligt de senaste 30 åren.
Majoriteten av livmoderhalscancer orsakas av en virusinfektion (Humant Papilloma Virus) som utvecklas från cellförändringar. Alla flickor i Sverige i 10—12 års åldern erbjuds idag en kostnadsfri vaccination mot de vanligaste HPV-typerna som ingår i barnvaccinationsprogrammet. Från hösten 2020 erbjuds även pojkar att ingå i programmet. Vaccination tillsammans med regelbunden gynekologisk cellprovtagning ger ett mycket gott skydd mot livmoderhalscancer.
150 kvinnor dör varje år. Alla flickor i femteklass vaccineras. Men - de flesta kvinnor över 20 år har inte fått något vaccin så viruset kommer fortsätta spridas och det enda landets ovaccinerade kvinnor kan göra är att gå på sina kontroller för att i tid upptäcka sin cancer. Men om vaccinet ges till alla kvinnor första gången de kommer till cellprovtagningarna i 23-årsåldern, skulle vi få bukt med spridningen mycket snabbare och 550 kvinnor skulle slippa den gropiga vägen. Varje år.
Fakta bröstcancer:
Fakta
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i västvärlden
Cirka 80 procent av alla som får en bröstcancerdiagnos är över 50 år
Mammografikontrollerna gör att bröstcancer upptäcks tidigare
Under 2020 avled totalt 1 385 kvinnor i åldern 15 år och äldre i bröstcancer i Sverige, vilket motsvarar 33 dödsfall per 100 000 kvinnor. Dödligheten var högre i äldre åldersgrupper än i yngre. Det sågs en nedgång av dödligheten i bröstcancer med 19 procent 2006–2020.
Veckans kampsång:
THAT’S MY GIRL
Who's been working so damn hard?
You got that head on overload?
Got yourself this flawless body
Aching now from head to toe
Ain't nothing, ain't nothing
All my ladies 'round the world
Ain't nothing, ain't nothing
Good girls better get bad
You've been down before
You've been hurt before
You got up before
You'll be good to go, good to go
Destiny said it, you got to get up and get it
Get mad independent and don't you ever forget it
Got some dirt on your shoulder, then let me brush it off for ya
If you're feeling me, put your five high
That's my girl
That's my girl
That's my girl
That's my girl
Get up, what you waiting for?
That's my girl
That's my girl
That's my girl
Nod if you been played by every boo
Just tryna show you off
Thought he was the best you ever had
Until he cut you off
Ain't nothing, ain't nothing
Bet, you bet, you know your worth
Ain't nothing, ain't nothing
Good girls better get bad
You've been down before
You've been hurt before
You got up before
You'll be good to go, good to go
Destiny said it, you got to get up and get it
Get mad independent and don't you ever forget it
Got some dirt on your shoulder, then let me brush it off for ya
If you're feeling me, put your five high
That's my girl
That's my girl
That's my girl
That's my girl
What you wait, what you wait
What you waiting for?
That's my girl
That's my girl
That's my girl
You've been down before
You've been hurt before
You got up before
You'll be good to go, good to go
Don't ever give up, no no
Destiny said it, you got to get up and get it
Get mad independent and don't you ever forget it
Got some dirt on your shoulder, then let me brush it off for ya
If you're feeling me, put your five high
That's my girl
That's my girl
That's my girl
That's my girl
What you wait, what you wait
What you waiting for?
That's my girl
That's my girl
That's my girl
That's my girl, that's my girl
That's my girl, that's my girl
Ain't nothing, ain't nothing, ain't nothing
Put your heart and your soul in it
Ain't nothing, ain't nothing, ain't nothing
Now put your heart and your soul in it
That's my girl
That's my girl
That's my girl
That's my girl
That's my girl
That's my girl
That's my girl