STOPPA MAKT-MÄNS SLAKT AV KVINNOR OCH BARN: i gäng OCH familjer.

Män står som bekant för cirka 80% av allt våld i världen, 97% sett till sexuellt våld. De begår drygt 90% av alla mord och knappt 85% av misshandelsbrotten. Detta gäller globalt; från Australien i söder till Sverige i norr.

Inför det svenska riksdagsvalet 2022 debatterades gängkriminalitet och mäns våld mot kvinnor. Som om de vore motpoler. Jag var en av dem som blev provocerad av rättsväsendets och politikers tunnelseende på vapenvåldet och den organiserade brottsligheten. När de tycks vara blinda eller helt ignorera mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer.

-       Gängskjutningarna tar sinnessjukt mycket resurser från mäns våld mot kvinnor - relationsvåld, sexualbrott – vid polisen, berättade Sabina Böö, advokat, vid NCK-dagarna i Uppsala i september i år.

-       Specialavdelningar på Grova Brott Polisområde Stockholm Nord får alla medel i världen för att utreda gängvåld.

Men ett brutet kontaktförbud och en mördad kvinna är det ingen som bryr sig om.

DN.se skrev 18 november 2021 om att 40 poliser lånats ut till avdelningen Grova Brott Polisområde Stockholm Nord för att ”klara trycket” på att lösa de gängrelaterade skjutningarna.

Även andra PK-media följer denna trend och har av ”födsel och ohejdad vana” hyllat mäns våld mot män som topp-prioritering i nyhetsvärderingen på redaktionen. I synnerhet krig tycker manliga redaktörer är fantastiskt spännande. Detta gäller såväl i Sverige - världens minst ojämställda land - så som i världen. Mäns våld - och till och med mord – mot kvinnor i nära relationer har alltid haft låg status. Möjligen beskrivits som ”lägenhetsbråk” i en liten notis i tryckmedia. Eller ”familjebråk slutade i tragedi”. Som om kvinnan varit jämställd, medskyldig snarare än oskyldigt offer.

En snabbkoll på DN.se visar att tidningen har 755 texter (artiklar och debattinlägg) om gängvåld. Men endast 255 om mäns våld mot kvinnor. Två tredjedelar av mediala utrymmet viks alltså åt gängkriminaliteten. Endast en tredjedel åt mäns våld mot kvinnor. I vår jämförelse. En enkel statistik som tyvärr speglar hela samhället.

Dödligt våld mot kvinnor ökar - gängrelaterade dödsskjutningar minskar

Ändå visar statistik att antalet offer för dödskjutningar inom gängkriminaliteten minskar och kvinnliga mordoffer för mäns våld i nära relationer ÖKAR. Skriver Sven-Åke Lindgren, professor emeritus i sociologi, i en debettartikel i GP den 14 augusti i år.

Han sammanfattar utvecklingen i Västra Götaland så här:

- Mäns våld mot andra män har minskat.

- Mäns våld mot kvinnor har ökat.

- Skadade och döda i gängskjutningar har minskat.

Han spekulerar, helt riktigt i att faktorer som kan tänkas ligga bakom ökningen av våld mot kvinnor: är otillräckliga och dåligt koordinerade myndighetsinsatser vid tidiga tecken på våld. Som vanligt. Det här är ett välkänt fenomen tyvärr - kvinnor som dödas har haft ett dödshot hängande över sig länge. Misshandlats, stalkats och hotats i åratal, många gånger. Socialtjänst och polis oförmåga att kunna göra realistiska riskanalyser av hotbilden mot den misshandlade kvinnan. Leder många gånger till hennes död. DÖD!

Foto: Sabina Böö, Block Adokater, Uppsala.

LÅG STATUS PÅ KVINNOBROTT

Sabina Böö bekräftar och berättar om hur detta förakt för kvinnobrotten återspelgar sig i vårt svenska rättsväsende:

-       Det är LÅG STATUS på våldtäkts- och relationsvåld. Manliga advokater skulle aldrig visa sig i sådana rättsfall.  "Det där kan ni kvinnor sköta", tycker dom.

Denna negativa syn på brott mot kvinnor bekräftas också av länspolismästare Annika Lindroth: som är ansvarig för jämställdhet inom polisen, i en artikel på svt.se 13 mars 2019.

- Att olika brottstyper påverkas av hur det statusmässigt värderas inom polisen är ett problem i dag. Vi ser att väldigt mycket tid och engagemang går till “hårda frågor”, brott som handlar om misshandel och skjutningar.

-        Det finns en kulturell obalans inom polisen där resurser prioriteras efter ”status”.

Fredrik Bratt, biträdande chef för polisområde Stockholm Nord, bekräftar att det försvinner resurser från exempelvis våldtäktsutredningar när det är en hög belastning med mord och skjutningar.

– Men jag tycker inte vi har en kultur som leder till att brott mot kvinnor blir sämre utredda.

Säger MANNEN Fredrik Bratt alltså. Surprise surprise!

-        Vet ni vad. Det är faktiskt så att våldtäkter inte anses vara särskilt coola att utreda, säger Barbro Jönsson vid polisen i region Väst till Uppdrag granskning.

Så här är det .

Könsmaktsordningen igen…

Vi får gå tillbaka till vår gamla genusforskning och könsmaktsordningen som förklarar ”kulturen” inom rättsväsende, media och därmed också politik och samhällets normer kring rätt och fel. Viktiga och mindre viktiga medborgare.

1.   Isärhållandets logik – att män och kvinnor är motsatta, helt olika varandra.

2.   Män är normen, kvinnor är undantaget. Allt män gör, tycker, säger är överordnat, viktigt, rätt, rationellt och ”vanligt”. Allt kvinnor, gör tycker, säger är underordnat, känslomässigt, irrelevant, ”fel” och ”ovanligt”.

FN har jobbat mot mäns våld mot kvinnor sedan 1979 då den första avgörande insatsen för att stärka kvinnors rättigheter instiftades. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, den så kallade Kvinnokonventionen (CEDAW). I FN:s nya globala mål för en hållbar utveckling, Agenda 2030, är ett av delmålen att avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor. 2010 bildades avdelningen UN Women; där mäns våld mot kvinnor är en av de viktigaste frågorna.

FN ser mäns våld mot kvinnor som det yttersta hotet mot jämställdheten och detta våld är ett brott mot kvinnors mänskliga rättigheter. Kvinnokonferensen i Peking 2005 deklarerade att: ”Ingen nation skall kunna hävda kulturella eller religiösa skäl att bryta mot kvinnors mänskliga rättigheter.” Hörde ni det, Iran? SVERIGE?!

Här har vi en globalt deklarerad kungörelse för hur kvinnors mänskliga rättigheter skall tas till vara i varje land - och så BRYTER ett land som Sverige mot detta?! 2022!? Det är inte klokt!

Straff reflekterar status

Vi går tillbaka till Sabina Böö och hennes viktiga berättelse om vardagen i den svenska rättssalen.

Straffen för brott mot kvinnor, exempelvis: våld i nära relation och sexualbrott, är orimligt klena. BÖTER åt torskar som köpt sex?! För ett betalt övergrepp av ett traffickingoffer (ofta)?! Borde minst rubriceras som “våldtäkt” samt “medhjälp till människohandel” med minst tio års fängelse som påföljd. Med offentlig uthängning i offentliga sexförbrytar-register och brev till arbetsgivare, familj och målsman. Ha! I en sund värld.

-       I dag har vi otroligt låga straff för relationsvåld eller sexualbrott. Kvinnofridskränkning - ingen häktning – grov misshandel kanske ger 1,5 år? Synnerligen grov misshandel (mordförsök) kan innebära obligatorisk häktning. Möjligen. Lika ofta går mördare på fri fot fram till rättegången. Men när det gäller gängbrott får förövarna livstid för allting, säger Sabina Böö.

Låt oss titta på olika straffsatser och hur samhället värderar brott:

Blir du dömd för mord i Sverige i dag kan du få lagens strängaste straff: livstid – eller minst tio års fängelse. Om det går att bevisa “bortom rimligt tvivel”. För vapenbrott – ringa till grovt – kan du få fängelse mellan ett och sju år. För kvinnofridskränkning lägst fängelse i ett år och som högst fängelse i sex år, våldtäkt lägst fängelse i tre år och som högst fängelse i sex år. Men eftersom anmälningsfrekvensen är skrattretande låg (4% anmäler kvinnomisshandel i hemmet och 20% våldtäkter). Samt antalet fällande domar likaså, endast 5% av alla våldtäktsmän fälls.

Vilka brott ger två års fängelse?

Regeringen.se skriver om en 18-åring som tilldömdes fängelse i två år och sex månader: för grovt vapenbrott och “för viss ytterligare brottslighet”. Han hade två kulsprutor hemma.

Exakt samma straff - två år och sex månaders fängelse - fick MFF-spelaren Kingsley Sarfo dömdes till för två fall av våldtäkt mot barn med en 14-årig flicka som målsäganden.

Den 55-årige man i Spånga som 2018 styckade sin hustrus mördade kropp. Han erkände bara styckning – inte mord. Både tingsrätten och Svea Hovrätt fastslog att mördaren endast kunde dömas för brott mot griftefriden, två års fängelse. Eftersom det gick att säkerställa dödsorsak eller att mannen var skyldig.

Katarina Wennstam har problematiserat just detta i sin senaste bok: “Djävulens Advokat” från 2021. Läs den!

Mordförsök?

Nj.se skriver 13 september i år har domstolen dömt ut 12 års fängelse: för mordförsök i gänguppgörelse då tre män gemensamt ha försökt att döda en person under en biljakt i februari i Bunkeflostrand söder om Malmö. Gärningsmännen sköt två skott mot ett tilltänkt offers bil.

Borastidning.se rapporterade den 1 mars i år om en man i 60-årsåldern friats för mordförsök av Borås tingsrätt. Efter att ha knivhuggit en kvinna. Ytterligare en 60-årig man friades av Västmanlands tingsrätt 2010 - trots att han erkänt att han huggit en kniv i halsen på en då 47-årig kvinna; som häpnadsväckande nog överlevde: skrev svd.se 12 januari 2010. Inga 12 år för mordförsök här.

Straffen på brott mot kvinnor måste höjas - höjas HÖGT! Inte för att avskräcka förövarna från att begå dessa brott. Forskning visar att återfallsrisken är i stort sett 100% vid mäns våld mot kvinnor (inklusive sexualbrott). Låsa in dem och slänga bort nyckeln vore det bästa. Däremot behövs höga straff för att samhället skall ta mäns brott mot kvinnor PÅ ALLVAR! För att skapa lagar med verklighetsanpassad bevisbörda åt offret och som HÅLLER I RÄTTEN! För att få poliser att ta utredningarna på allvar. Och jurister som vill arbeta med det här, försvara kvinnorna. För att HÖJA STATUSEN på det kvinnliga brottsoffret!

Gängvåld vs mäns våld mot kvinnor i nära relation

Aftonbladets serie Dödade Kvinnor har räknat alla kvinnor som mördats av en man i nära relation: i dag är siffran uppe i 325 kvinnor på cirka 20 år. Vidare: Mellan 2007-2009 var det endast fem män av de som mördat “sin kvinna” som dömdes till livstids fängelse. Vi snittar i dag på cirka 15-17 kvinnor som mördats av män och ex-män varje år. Så vad händer med alla de andra förövarna? Vad fick de för straff?

Svårt att översätta statistik gällande manliga dödsoffer för gängvåld rakta av. Men BRÅ redovisar i alla fall att 43 fall av dödsskjutningar av män skedde under 2021. Det är tre färre än föregående år. Genom att räkna ihop alla personer som dödats av skjutvapen utifrån BRÅ statistiken 2000-2021: 336 personer (om de fem första åren av 00-talet följde mönstret med fem döda per år, som 2005). Sett till statistiken så utgörs 96% av dessa brottsoffer av män. Kvar återstår då 323: Men alla kan inte räknas till gängvåldet då detta är en totalsiffra för hela landet. “Åtta av tio dödsskjutningar av män sker i kriminella miljöer” säger BRÅ. Vilket skulle innebära 258 män alltså.

Vi har ett resultat: 258 män har skjutits ihjäl i gängkriminella uppgörelser mellan 2000-2021. Jämfört med 325 kvinnor som mördats av män i nära relation samma period: 2000-2021.

258 vs 325 alltså. Inte helt korrekt statistik givetvis så jag tycker vi bör fokusera mer på macro-förhållanden – för det är ändå det som är det viktiga:

-        Dödsoffer för gängvåld 2:1

-        Dödsoffer för mäns våld mot kvinnor i nära relation 3:1

Det ger en god fingervisning om hur skevt samhället är. Hur manligt kodad status värderar brott mot kvinnor som ”inte lika coola att utreda” och att det finns en djup könsdiskriminerande orättvisa i det svenska rättssystemet. Hur skall vi någonsin få rättvisa om resurserna inte fördelas efter verklighetens brottstatistik?

Forskning, civilsamhälle och journalistik i ljuv förening

Rapporten: “Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder” BRÅ 2021:8 spekulerar i varför dödsskjutningar i kriminella miljöer är högre i Sverige än i övriga Norden och Europa. Här hänvisar man till en tydlig socioekonomisk faktor och att brotten sker i ”utsatta områden” där konflikter i kriminella gäng kring droghandel och annat samt bristande förtroende för rättsväsendet anges som tänkbara orsaker. Trots att man i rapporten är öppen med att man faktiskt inte vet varför utvecklingen i Sverige ser ut som den gör. Sverige följer inte den internationella trenden i alla fall, så mycket är tydligt.

Men det finns dem som kommit längre i efterforskningarna. Ångestpodden gjorde förra hösten en viktig och bra poddserie om gängkriminaliteten. Här fick inblandade parter komma till tals och berätta hur de ser på verkligheten. Varför så många pojkar i Sverige rekryteras och dödas av gäng?

Faktorer som nämndes var sammanfattningsvis:

·      Fattigdom. Utanförskap. Problem i skolan. Segregation.

Låt oss prata om fattigdom: Varför finns det så stora socioekonomiskt utsatta områden i Sverige? Vilka har det sämst ställt ekonomiskt i landet?

I Sverige lever cirka 4% av alla invånare i det som kallas relativ fattigdom. Hårdast drabbas arbetslösa, personer utan eftergymnasial utbildning, ensamstående och utrikesfödda. Scb.se: ”Ungefär 11 procent av de som är inrikesfödda och 39 procent av de som är födda utanför EU” har en årsinkomst som är under gränsen för relativ fattigdom.

Födda utanför EU. Vilken grupp är det? År 2006 började invandringen till Sverige öka och hade sen en topp 2016 efter Syrien-IS-krisen med rekordhöga 163.005 invandrare totalt. Cirka tolv procent av dessa är återvändande svenskar som tidigare bott utomlands. Vilket innebär att Sverige tagit emot cirka en och en halv miljon immigranter - 2006-2021.

De tio vanligaste födelseländerna är:

1.   Indien

2.   Syrien

3.   Tyskland

4.   Pakistan

5.   Polen

6.   Iran

7.   Irak

8.   Turkiet

9.   Kina

Inte helt förvånande placeras majoriteten av utomeuropeiska flyktingar i bostadsområden med billig hyra och lediga lägenheter, av soc. Det vill säga: I de stora förorterna till Stockholm, Göteborg och Malmö, alltså. Herrgårda, en del av Rosengård, Malmö, var då, landets fattigaste område, skriver arbetet.se 14 oktober 2015.

Och så uppstår den så kallade bostadssegregationen.

Även BRÅ-rapporten från 2021 tar upp invandring och segregation som förklaringsmodell till gängvåldet.

”Personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland gärningspersoner vid dödligt våld. Samtidigt drar olika studier olika slutsatser om etnicitetens eller migrationens betydelse för dödligt våld. En del studier finner att etnisk mångfald kan öka risken för dödligt våld. Andra finner att etnisk och språklig – men inte religiös – mångfald bidrar till högre nivåer av dödligt våld. "

Rapporten konstaterar, som sagt, att åtta dödsskjutningar av tio sker inom den kriminella miljön och det är främst unga män (20–29 år eller yngre) som är både förövare och offer. Det kan anas en trend i att det går “inflation i våldet” som en normaliseringsprocess där avhumanisering av offren var mycket framträdande.

Jag vill repetera informationen om de 40-tal släktbaserade kriminella nätverk som opererar i Sverige just nu, från mitt blogginlägg inför valet “Mäns våld mot kvinnor - 2022 års viktigaste valfråga”. Polisen, BRÅ och Försvarshögskolan som gjort kartläggningen pekar ut de tre starkast etablerade: Södertäljenätverket, Ali Khan-klanen i Angered, Göteborg. Samt släkten Fakhro i Malmö; varav de två senare har kopplingar till liknande grupper i Tyskland. ”Ju fler släktingar som bor i samma område, ju starkare blir det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Fler som spionerar, skvallrar och startar rykten. Fler som har inflytande. Fler som deltar”. Länsstyrelsen Östergötland webbkurs om HRV.

Så. Gäng kommer i alla former och storlekar - från de stora klanerna till mindre “gamla kompisgäng” som blir osams med tidigare vänner om pengar från rån eller drog-handels-revir.

Machokultur = var “stark”, hetero och familjens överhuvud

Vi vet även sedan tidigare att socioekonomiskt utsatta områden försvårar förutsättningarna för barn och ungdomar att bryta den onda cirkeln. Du får aldrig öva på svenska språket ordentligt? Du har det jobbigt hemma: arbetslöshet och utanförskap hos vuxna - kanske kriminalitet? Krigstrauman? Missbruk? Psykisk sjukdom? - är högrisk för barnmisshandel, försummelse och annan bristande omsorgsförmåga hos föräldrarna. Inte sällan har pojkar som rekryteras till gängen länge bevittnat pappas våld mot mamma, sig själva eller syskon. “Man orkar inte vara hemma” berättar en avhoppare för Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg i Ångestpodden. NPF-diagnoser. Psykisk ohälsa. Heteronormativ patriarkal fostran med stereotypa könsroller och machokultur med lite utrymme för individen… är också vanligt förekommande.

-Jag var tvungen att vara “mannen i huset” när pappa åkte i fängelse, berättar en annan tidigare gängmedlem: som känt försörjningsansvar för mamma och syskon.

Den slutliga bilan faller när pojken får det tufft i skolan. Bråkar. Blir utslängd från lektionerna. Skolkar. Försvinner ur skolans värld. Då finns i stort sett ingen annan sysselsättning eller försörjning än att ägna sig åt kriminalitet. Och arbeta sig upp i gänghierarkin.

- Skolan behöver fler elevassistenter som kan ta hand om de elever som driver runt i skolkorridorerna istället för att vara med på undervisningen i klassrummen! säger en mamma, Fatima, som engagerar sig mycket i de boende i den segregerade storstadsförorten. Som förespråkar att lära sig det svenska språket framför allt.

Diamant Salihu, författare till boken “Tills vi alla dör” och journalist som följt gängvåldet länge, berättar också om gängmedlemmar han talat med som rekryteras redan i elva, tolv-årsåldern. De ser de äldre pojkarna som förebilder. Gängmedlemmar med hög status har fina jackor och dyra mobiltelefoner. Snygga tjejer och snabba bilar. “Jag vill bli som honom när jag blir stor”. Är en viktig påverkan. De små pojkarna köper också framtidsutsikten att dö ung. På ett mörkt romantiserat sätt?

- De unga pojkarna får mest göra småärenden av mindre betydelse åt gängen, berättar Diamant för Ångestpodden.

-Men de nappar gärna på en möjlighet att avancera snabbt och det är att utföra beställningsmord. De blir mördare helt enkelt! Tonåriga torpeder.

Att växa upp i en familj där du inte blir sedd eller omhändertagen för det barn du är: antingen på grund av för hårda, kontrollerande föräldrar och en stark hederskultur, krav på att ingå i ett släktbaserat kriminellt nätverk eller ett gäng. Eller att sakna föräldraskap från vuxna som helt brister i sitt omsorgsansvar (pga av missbruk eller kriminalitet) - skapar en djup otrygghet och känsla av övergivande. Är det jag hör när jag lyssnar på poddserien.

Många pojkar söker sig till gängen för att få “en familj”. En tillhörighet i gänget. En gemenskap.

- Min tio år äldre bror tog hand om mig, min morsa knarkade och fick stryk av farsan när han kom hem på permission från fängelset, men blev skjuten till döds när han var 30 år. Då tog de andra i gänget hand om mig, de talade om hur jag och min döde bror varit deras “bror” också och jag tänkte att “jag kan få en familj här istället”, säger “Anton”, avhoppad gängmedlem till Ångestpodden.

Psykisk ohälsa kan vara ytterligare en viktig faktor som driver barnen in i gängen och det är också det som vanligen håller dem kvar. En odiagnosticerad neuropsykiatrisk diagnos, en hemlig LHBTQ-läggning, att vara ett våldsutsatt barn, att ha obehandlad ångest, depression eller PTSD… och ingen att prata med om hur man mår innerst inne. Vetskapen om att jag kommer inte bli älskad eller stöttad för den jag är av dem som jag anser mig stå närmast. Skapar en svår ångest och rädsla hos de unga pojkarna i gängen, berättar Peter, på avhopparprogrammet Passus, Fryshuset, Stockholm, för Ångestpodden.

- En kille som gråter och mår dåligt vill ingen ta i med tång. “Han kommer bryta ihop och tjalla direkt på häktet” Han åker ut!

Så pojkarna fortsätter hålla upp sin hårda fasad, underblåsa machokulturen och toxiska maskulinitetsnormer hos varandra. För att inte bli lämnade utanför. Platsa. Visa lojalitet.

KVINNOHATET BRÄNSLE I GÄNGEN

Det djupa, glödande kvinnohat och förakt för tjejer accentuerar också gängkriminalitetens machokultur och direkta “könsdiskriminering”… även om man nu inte kan anmäla gängledarna till Jämo…

- Vi får inte glömma kvinnorna i gängen: 1. kvinnor som blir kära i en kriminell man - som tvingas gömma vapen och narkotika - och utsättas för psykiskt och fysiskt våld av honom. 2. kvinnor som aktivt väljer kriminalitet. Men som inte kan identifiera sig som “gängmedlem”. Tjejerna blir aldrig en del av gänget… de betraktas som “smuts” av männen, berättar Peter vidare.

En horribel kvinnosyn. Som reproduceras generation efter generation.

Som Nazir Afzal, före detta riksåklagare i London samt chef över polisens Police & Crime Comissioners berättade i #101 av En(gender)ed podcast: många terrorister eller medlemmar i kriminella nätverk har bevittnat och utsatts för mäns våld i hemmet som barn. Våldet blir vardag och de för detta mörka arv vidare både i sina nära relationer och strukturellt. Afzal kallar våld i hemmet för “domestic terrorism / gender terrorism” och talar mycket om hur misogyni är ett inlärt beteende.

Kvinnor och barn största offren för gängvåldet

Den stora insikt jag får efter att ha lyssnat på poddserien och gjort mina efterforskningar är att:

GÄNGVÅLD DRABBAR KVINNOR OCH BARN HÅRDAST. De stora tuffa gängledarna - de heterosexuella cis-männen med makt, pengar och våldsdominans - profiterar på våldets offer. Som vanligt.

RELATIONSVÅLD DRABBAR KVINNOR OCH BARN HÅRDAST. Familjens manliga överhuvud, med ett tungt mans-privilegie …klarar sig alltid.

Gängvåldet är således bara ännu en variant av mäns våld mot kvinnor och barn. Ångestpodden har intervjuat systrar, mammor och bästa väninnor som förlorat sina anhöriga till gängvåldet. Ofta är pojkarna bara 16 - 19 år. BARN! De berättar också om hur hela områden lever i skräck. Att barn som leker i sandlådan på gården kan bli vittne till dödsskjutningar. Det är också mammorna, flickvännerna och systrarna som tar upp kampen med de strukturella problemen som ligger bakom och orsakar gängkriminalitet i socioekonomiskt utsatta områden.

Ramatouille Gabbidon, författare till diktsamlingen “Butterflies and dead roses”, aktiv på Flickaplattformen och uppväxt i västerort, Stockholm. Hon jobbar för bättre skola, fritidsgårdar och allas lika värde i förorten. Fatima, hälsopedagog på kommunen, mamma och boende i Järva sedan 20 år tillbaka som arbetar för förortens framtid och för att föra tillbaka samhället in i området - arbetsförmedling, komvux, vårdcentraler, polisstationer och SFI-undervisningen - som stängts och lagts ner sista åren. “Vi lever som på en gömd ö”, berättar hon för Ångestpodden. Maritha, ensamstående mamma som förlorade sitt enda barn, sonen Marley 2015 i en dödsskjutning, och som försökt jobba med anhörigstöd till personer som förlorat barn i kriminellt våld men inte fått samhället med sig. Även polisen är öppna med att det är mammorna och kvinnorna som ordnar nattvandringar, ber närliggande områden om hjälp, håller manifestationer, engagerar sig i skolorna och tjatar på myndigheter för hjälp.

Foto: 10 januari 2021 demonstrerade mammor från Järva och Tensta med flera i protest mot gängvåldet utanför regeringsbyggnaden och lämnade över ett program med krav på åtgärder. I de 34 punkterna kräver mammorna bland annat billigare hyresrätter, satsningar på psykisk hälsa i de utsatta områdena, ekonomiskt stöd till ensamstående föräldrar och bättre avhopparverksamhet för de som varit med i gängen.

– Skjutningarna drabbar hela samhället. Det är små barn som bevittnar dem, vuxna bevittnar dem, grannarna blir oroliga. Alla är otroligt oroliga, säger Carolina Sinisalo, som förlorade sonen Robin 2015 och fick ytterligare en son, Alejandro, i rullstol i en gängskjutning.

Var är männen?

Som vanligt lyser de med sin frånvaro när kvinnorna försöker förändra samhället - rädda sina medsystrar och barn!

Jag hävdar bestämt att för att komma tillrätta med mäns våld måste vi ta ett ordentligt helikopterperspektiv på det här. Kliva flera steg bakåt för att se hela bilden. För det är SAMMA mekanismer, SAMMA förövare, SAMMA mansdominerade, hänsynslösa, empatistörda beteende som går igen. Hela tiden. Om. Och om igen. Runt runt.

HETEROSEXUELLA CIS-MÄN MED MAKT utnyttjar, våldsutsätter och förtrycker kvinnor och barn. På olika sätt: genom mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Genom sexistiska skämt i bastun. Stereotypa könsroller i hemmet och på arbetsplatserna. Lägre lön till kvinnor. Sexuellt våld och avhumanisering av kvinnor via pornografi och prostitution. Hedersrelaterat våld och förtryck. och Gängvåld.

Låt oss lägga skulden där den hör hemma. Hos männen och det kapitalistiska, heteronormativa patriarkatet! Och rikta alla insatser mot att stoppa de verkliga förövarna!

Fakta: SCB, BRÅ, svt, Ångestpodden.

Veckans kampsång

VI ÄR SKUGGOR

Julia Frej

Ända sen jag var ett litet barn
Har jag stått där vid kanten
Vänta på något mer
Eller ska jag hoppa ner?

Förlorar hungern, tappar allt du är
Förtvivlad bleknar jag bort här

I den här stan dör man ung
Åh, den här stan dödar mig ung

Jag är inte den jag brukade va
Se vad staden kan ta
Svarta ögon dödar
Blanka mot det röda blod

Vi är skuggor, vi är skuggor
Skuggor i gränden
Här dog jag ung, här dog jag ung
Här dog jag ung

Står här, här vid höghuset
Vid kontorslandskapen
Där alla jobbar jämt
Har aldrig tid för dig nu

Vi är skuggor, vi är skuggor
Skuggor i gränden
Här dog jag nu
Här dog jag ung
Här dog jag ung
Jag har inget
Jag har ingen att vänta på
Ingen att vänta på

Vart fan finns det liv?
Vart fan finns det liv?
Vart fan finns det liv?
Vart fan finns det liv?

I den här stan dör man ung
Åh, den här jävla stan dödar mig ung

Källa: Musixmatch