STOISK SJÄLVRANNSAKAN- RÄDDNINGEN?

Det här går inte längre. Del 3.

”Sök och du skall finna”, som det står i skriften. Tror jag. Trots att jag bor mitt i bibelbältet är jag inte speciellt religiös. Dogmatiskt helt oreligiös, faktiskt. Mer inbjudande till all form av andlighet jag kan relatera till. Jag får hitta “meningen med livet själv” helt enkelt. Lösa mina egna problem.

Trots att jag är sen många år tillbaka granskad och utredd framlänges och baklänges har jag inga bokstavskombinationer eller diagnoser som kan förklara min mentala berg- och dalbana. Utom Myers-Briggs-bokstäverna ENFP förstås (personlighetstypning). Lite “halv-bipolaritet” är tydligen vanligt för min sort och vi sägs även “behöva mycket inspiration” för att…orka leva vidare. Det kan jag skriva under på.

Så jag har sökt och jag har funnit. Och har i dag börjat se ljuset i tunneln. Mycket tack vare studier av begreppen självsabotage, kosmisk insignifikans och gamla hederliga stoicismen. Häng med!

Självsabotage: Jag inser själv att det är jag som tillåter Den Anonyma Publiken härja runt på mina lediga semesterdagar, när jag borde ha det som bäst. Det är jag som väljer att gå längre och längre i min strävan att hjälpa, arbeta för och kontrollera samt lägga energi, tid och fokus på andra människor och företeelser snarare än på mig själv. JAG gör överdrivet, kontrollfreak-aktiga, tidsödande detaljlösningar för alla de små akut-situationer med företaget som alltid dyker upp då och då; snarare än minsta möjliga “just nu” och bordlägga resten. Varför? Hur?

Jag anar att jag är i närheten av något som kallas “självsabotage?”. Vad är det egentligen? Och kan det appliceras på mig?

utforskasinnet.se beskriver fenomenet på följande sätt:

“självsabotage tar fram fienden inom dig. Det kanske skyddar dig från att misslyckas på kort sikt men kommer även förhindra att du blir framgångsrik i längden”.

De skriver om de fyra vanligaste typerna av självsabotage:

1. DU FÖRNEKAR VAD DU BEHÖVER: människor gömmer sina verkliga önskningar genom att säga saker som “det spelar ingen roll/jag vill ändå inte ha det/det intresserar mig inte”(även kallat ‘coping’). Som skydd mot besvikelse samt ett undvikande att jobba med rädslor samt med att förbättra sina färdigheter”. Här förnekas viljan att uppnå ett mål eller undermedvetet låter bli att uppfylla ett viktigt personligt behov. Det är viktigt att lära sig skillnaden på att säga nej för att man inte vill på riktigt och att säga nej när man egentligen verkligen vill ha något men avstår av rädsla att man inte kommer få det.

2. DU PROKRASTINERAR: att vänta med allt till sista minuten. Är en försvarsmekanism för att skydda dig från att känna dig inkompetent vid eventuella misslyckanden “jag hade inte tillräckligt med tid”. Detta hindrar dig också från att se vad du verkligen kan göra.

3. INKONSEKVENS: att påbörja något och sluta när det blir tufft. Agera självmotsägelsefullt. Utan tvekan kommer alla vi människor möta utmaningar i livet, motgångar av olika slag. Oavsett om jag fullföljer eller inte fullföljer en uppgift måste jag se till att lära mig att inte bli alltför självkritisk, perfektionistisk eller hemfalla åt känslor av misslyckande. Satsa eller inte? Inkonsekvens är en form av självsabotage som förhindrar att personer att godta sin egen framgång för att de känner att de ej förtjänar det. Detta är kusin med “kognitiv dissonans” som förenklat betyder att du härbärgerar två motstridiga värderingar och ändå skall försöka agera efter båda.

4. URSÄKTER för att inte ta beslut. Att ta beslut ger dig ansvar för vad som händer, vilket i sin tur beror på hur viktigt beslutet är. Genom att vägra ta ställning skyddas du från att acceptera ansvaret. Detta förhindrar dig själv från att ta kontroll över ditt eget liv. Det kan tvinga dig att betrakta ditt liv utifrån på ett sätt som förstärker uppfattningen att du inte är bra nog för att uppnå mer.

uforskasinnet.se presenterar tänkbara orsaker till självsabotage som “undvikande personlighetsstörning”, låg självkänsla och överbeskyddande föräldrar. Hm? Men hemsidan avslutar med positiv pepp som: “för att övervinna självsabotage måste du arbeta med din självkänsla, bygga upp dina styrkor och förbättra dina svagheter. Det viktigaste är dock att du ger dig själv en chans.”

Tja, oavsett vad så är ändå detta tips alltid en god generell rekommendation. Men vad gäller specifikt för mig? Självsaboterar jag? På hemsidan beskrivs självsabotage som att ha en “inre mini-sabotör” inom sig. Är den släkt med Den Anonyma Publiken? Hänger dessa två fenomen - inre kritikern och självsabotage ihop? Låter rimligt. Men mer fundering krävs.

Än så länge har jag långt kvar till upplysningens dagar och full insikt. Men resan är i alla fall påbörjad. Och den stoiska filosofin är alltid en tröst i sammanhanget.

ÄG DAGEN och TÄNK PÅ DÖDEN.

“Own the morning” är en av hörnstenarna i stoicismen, den filosofi som jag söker mer och mer stöd och inspiration ifrån nuförtiden. Mest kända tänkare som representerar denna lära är Seneca, romersk författare och filosof (4 f Kr - 65 e Kr) och romerske kjesaren Marcus Aurelius (121 e Kr till 180 e Kr). För vem är jag att tro att jag har alla svar ensam? Antikens filosofer gjorde inget annat än att sitta och grubbla på meningen med livet, dess fasor och utmaningar. Gammal klokskap kan absolut tillämpas på 2020-talets galna vansinnessamhälle. Och ett perfekt exempel på det är precis just det moment i livet jag har svårast för: att sova hela natten, vakna och gå upp på morgonen fulladdad med energi och syfte. Det är en tröst i sig att höra att fler människor än jag funnit detta svårt. Till och med för tvåtusen år sen…

GET OUT OF BED AND GET GOING

“At dawn, when you have trouble getting out of bed, tell yourself: “I have to go to work — as a human being. What do I have to complain of, if I’m going to do what I was born for — the things I was brought into the world to do? Or is this what I was created for? To huddle under the blankets and stay warm?”

—Marcus Aurelius, Meditations, 5.1

Stoikerna trodde stenhårt på att genom att genom att ta befälet över morgonen skulle resten av dagen gå som en dans. Bästa tänkbara förutsättningar för att lyckas med livet alltså! Vilken grej!

Här har jag hämtat inspiration från nämnda youtubekanal, “Stoic journal” som jag tycker sammanfattar filosofin på ett bra sätt, i synnerhet kring morgonproblematiken.

A. Förbered för morgonen kvällen innan:

För att optimera chanserna till en bra morgon vill stoikerna se en bra förberedelse redan kvällen innan. Här får vi ge dem rätt då en samlad psykologkår håller GOD SÖMN för den viktigaste faktorn för psykisk hälsa. En checklista från stoikerna i modern tid kan se ut så här:

• stänga av alla skärmar och enheter minst en timme innan läggdags

• gå och lägga sig i samma tid varje kväll

• inleda sömnen med avslappning och djupandning. Perfekt tillfälle för en mindfulnessövning

• Uppskatta livet och känn tacksamhet

  Inkorporera mer tacksamhet i livet. Varför inte skriva en tacksamhetsdagbok? (Stoicismens motsvarighet till Bra-boken?) Lägg en liten stund innan sänggåendet på att skriva ner dagens små tomtebloss av lycka: kanske ett vänligt ord, hjälp från en främling, en väl utförd arbetsuppgift? Eller bara bekvämligheten i att få sova i sin egen säng efter en lång dag? Att skriva ner detta skiftar vårt fokus till vad vi HAR , vad vi KAN kontrollera. Från det vi INTE har, det vi INTE kan kontrollera.

  “Att avsluta dagen med tacksamhet skiftar vårt fokus till ett mer positivt och accepterande förhållningssätt som i sin tur kan påverka vår sömn till det bättre. Att träna på tacksamhet och uppskattning kan förbättra kvaliteten i våra relationer eftersom vi själva blir mer och mer inställda på vår egen lycka samt hur vi skall uttrycka den. Vilket leder till att vi lystrar bättre till andras. Vi fördjupar vår förundran för livet och kontakten med vår omvärld, skönheten och undren omkring oss.
  Att avsluta dagen med tacksamhet är ett sätt att vända oss bort från materialism, strävandet efter ägodelar och andra tecken på extern framgång för att istället fokusera på inre frid, förnöjsamhet och en djup uppskattning av nuet. “ säger stoic journal.

• TÄNK PÅ DÖDEN:

  En av stoicismens filosofiska hörnstenar är döden. Påminnelsen om att vi alla faktiskt skall dö en dag hjälper oss att leva i nuet, vara tacksamma och inte ta något för givet. Ett harmoniskt liv med tydligt mål och mening får vi genom ständigt medvetna, avsiktliga val. “Varje morgon har vi en pinfärsk möjlighet att göra något bra för mänskligheten och oss själva på vägen mot själslig tillväxt och personlig utveckling. Genom att hålla döden i bakhuvudet påverkas vi att uppskatta livet och leva fullt ut. Vi höjer kvalitén på våra åtaganden, våra relationer, det arv vi försöker bygga och vår strävan att göra världen lite bättre än den var när vi kom. Göra mesta möjliga av det liv på jorden vi blivit givna. Pröva tänka: ‘Om detta var min sista dag i livet - hade jag då varit stolt över hur jag valt att leva den?’ Att tänka på döden är att fokusera på nuet och vår ständiga strävan att leva, lära, älska.”

• NEGATIV VISUALISERING

  Är ett verktyg för resiliens (ungefär “mental återhämtningsförmåga”) då det lär oss realistisk riskanalys av dagens och livets oundvikliga upp- och nedgångar. “Genom att begrunda det vi inte kan kontrollera uppmuntras vi att fokusera på det vi faktiskt kan påverka. Det ger oss möjlighet att välja hur vi vill hantera det: i reaktion, attityd och handling. Med god tid för förberedelse och reflektion. “

  Visualisera dagen du har framför dig imorgon; utifrån föreställningen “vad kan gå fel i morgon?”. Var finns utmaningarna? Potentiella risker och felsteg? Du kommer även snabbt se de lösningar och göra en nästan “automatisk” handlingsplan inför detta. Detta, menar stoikerna, är en perfekt förberedelse för dagen som kommer och de eventuella problem som du kommer möta. Youtubekanalen liknar det vid ett “mentalt träniningspass” som tränar dina “resiliens-muskler” och gör dig stark och redo att anta den stress och jobbiga situationer som ligger framför dig med lätthet. “Du har redan förberett dig, redan repeterat dina repliker så du är redo att ta dig an allt! Med en vacker bonuseffekt - den negativa visualiseringen ger oss möjligheten att fördjupa vår tacksamhet över allt som är fint i livet! Och en utblick på alla de läxor som finns att lära sig här.”
  

B. MORGONEN - showtime!

• Vakna och gå upp samma tid varje dag. Detta är en allmänt känd utmaning och stoikerna bjuder på stödord, mantran och pepp för att hjälpa till med motivationen. “En stoiker är uthållig och ser de långsiktiga fördelarna med ett beteende, snarare än att ge efter för frestelser, impulser och kortsiktig gratifikation. Påminn dig om ditt “varför”. Varför skall jag gå upp nu? För att gå upp samma tid varje dag är ett steg på min resa mot ett mer meningsfullt liv och ökat välmående, baserat på: medvetna, genomtänkta val.”

• Placera din väckarklocka (eller telefonlarm) på andra sidan rummet så du måste gå upp för att stänga av larmet (tips). “Ett enkelt verktyg som kan hjälpa dig att bygga den värld av disciplin, ordning och självrespekt du håller på att skapa åt dig själv. “

• Eliminera alla distraktioner och fokusera på din morgonrutin och uppgiften. STÄNG AV DIGITALA ENHETER! Skapa en teknik-fri zon. Ta bort alla aviseringar och skjut upp att kolla meddelanden och mejl till arbetstid/aktiv tid.

• Inled den första timmen av din dag med en fysiskt och/eller lugn aktivitet som tex meditation, yoga eller läsning. “Något som vässar ditt sinne och lugnar din själ. Det är INTE slöseri med tid utan en investering i ditt välbefinnande och en värdefull hjälp att lära dig stänga ute allt oljud och brus från omvärlden som förvillar och förstör” . Fokus!

• Berätta för någon om din livsstilsförändring. Skaffa en “åtagande-partner” som kan hjälpa dig hålla dig ansvarig för ditt handlande och kvar på den rätta vägen mot ditt nya mål: din nya morgonrutin. Välj någon som delar dina värderingar och förstår din resa mot personlig utveckling och själslig tillväxt. Avtala exempelvis Dagens Koll i förväg, en stund på dagen då ni båda diskuterar hur det går.

• Håll dig till planen. Stoikerna förespråkar fokus på det du KAN KONTROLLERA = dig själv. Sällan eller aldrig omvärlden. Exempel: du vet att din inkorg är full med nya mejl och meddelanden, detta fakta går inte att ändra på. Men du kan styra hur och när du själv väljer att hantera dem. “Genom att bjuda motstånd mot den digitala världen, normer, krav och indoktrinering kan du starta dagen på dina villkor. Ankra dig själv i goda rutiner för att leva ett mer avsiktligt och lugnare liv i enlighet med den du vill vara och hur du vill leva.“

• Reflektera över dagen som kommer och vad du planerar göra. Det är ett bra sätt att känna in och sondera den egna moraliska kompassen och få en uppfattning om vart man har sig själv. Skriv gärna dagbok eller brabok på temat självrefelktion och personlig utveckling:

  • “vad har jag gjort bra i dag och vilka egenskaper visar det att jag har?

  • Gjorde jag något i går jag ångrar i dag?

  • Vilka utmaningar kan jag möta i dag? Vilka dygder och färdigheter vill jag praktisera i dag?

  • Nämn några saker jag är tacksam för.

REFLECT ON WHAT THE DAY WILL BRING

“What is quite unlooked for is more crushing in its effect, and unexpectedness adds to the weight of a disaster. This is a reason for ensuring that nothing ever takes us by surprise. We should project our thoughts ahead of us at every turn and have in mind every possible eventuality instead of only the usual course of events…”

— Seneca

Embrace the suck

Stoikerna uppmuntrar till att vuxna människan medvetet utsätter sig för tuffa förhållanden för att härdas byggas upp starkare: för att inte bli tagen på sängen när krisen kommer. “Survival of the fittest” i naturen handlar inte om att “starkast överlever” - utan är ett mått på förmågan att acceptera sitt öde och anpassa sig till en ständigt föränderlig miljö. För att kunna göra detta måste man ha förmågan att tänka efter före. Och inte ge sig.

Elitidrottare, båtbesättningar, brandmän och soldater tränar regelbundet på sina uppgifter (tävling, strid och räddningsarbete i brand eller olycka) i “hårt väder i fredstid”, så att säga, för att kunna vara redo att klara alla utmaningar (med lätthet) i skarpt läge. Kan dom kan vi. Och det lär finnas ett uttryck i den amerikanska militären “embrace the suck” som kan översättas med typ “krama skiten”. Istället för att klaga och försöka backa undan allt obehag tills man målat in sig i ett hörn skall man dra på sig de imaginära boxhandskarna, frimodigt hoppa in i ringen och stirra utmaningen i vitögat med höjda nävar. Kom igen! Det gör ont. Men vi gör det ändå. Styrka, självmedkänsla, självbekräftelse och resiliens mot världens ondska är VÄRT DET!

… och var det gäller snedsteg och misstag prediker stoicismen tolerans. “Förlåtelse och tålamod med oss själva och våra försök till livsstilsförändring är viktigt”. Undvik svart-vitt tänkande - alltid en god strategi. Ett misstag - att försova sig - är inte hela världen. Det viktiga är vad du gör i nästa steg som räknas.

“Du har makten över ditt medvetande. Inte över externa händelser. Förstå detta och du kommer få styrka”.

De ord stoikern Marcus Aurelius formulerade för nära tvåtusen år sen slår verkligen an en sträng i mig. För jag VILL ha kontroll över mitt liv och min dag. JAG vill bestämma. Det gör mig galen när ångesten kidnappar mina tankar och känslor. Sår frön av självtvivel och belåtet ser dem gro och växa. Det är kanske inte så konstigt att jag inte tar mig för allt det jag drömmer om och funderar ut när min energi tar slut redan innan dagen har börjat. Och jag återigen känner mig som en telefon som laddats hela natten men bara har 13% batteri på morgonen i alla fall?

Jag skulle vilja att mitt goda självförtroende kunde styra mer. Jag har uträttat så mycket bra i mitt liv att jag borde kunna falla tillbaka på vetskapen om detta. Minnas goda mänskliga möten, beröm, bekräftelse och positiv förstärkning. Snarare än allt det hemska. Fokus blir vad jag gör det till. Och i resiliensens namn leva “ett liv i optimismens tecken”. Med en sund balansgång till negativ visualisering i stoicismen: för realistisk grundning i tanke, drömmar och tolkning av verkligheten. Som hänger ihop med viktiga: att inte ta något för givet. Det är som yin och yang. Ljuset kan inte existera utan mörkret. Och varnad är väpnad. “När byggde Noak båten? FÖRE regnet. Före. “

Men oavsett vad vill JAG vara den som bestämmer. Inte utlämnad åt ångesten som gör mig till en mental krympling som hankar mig fram. Det är detta som är kärnan i normbrytanden. Friheten har ett pris. Ångesten över att bli utfryst från flocken. Dö på stäppen, utanför grottan. Uppäten av hundra vargar. I fantasin.

För detta behöver vi den tredje pusselbiten - lika viktig som de andra för att se hela bilden: kosmisk insignifikans.

Kosmisk insignifikans.

Sanningen skall göra oss fria. Här kommer slutklämmen i att befria psyket från ångestens bojor. Påminnelsen om att vi är små i universum. Samt att det spelar egentligen ingen roll vad du gör i din egen värld, ditt eget liv, ditt eget hem: FÖR DET ÄR INGEN SOM TITTAR! Det finns ingen Anonym Publik som dömer mig. Ingen Gud. Ingen folkdomstol. Ingen alls. Det är ingen som bryr sig om vad just du gör exakt just nu. Så är det faktiskt!

När jag tagit in detta, sett mig om och förstått. Fylls jag av glädje. När insikten slår till är detta en så otroligt befriande tanke! Lika härlig som självklar. Det finns så många, många människor, planeter och stjärnor i universum att jag äntligen förstår att det finns ingen högre eller lägre makt som är satt att granska eller döma mig som liten är…. Hurra!

Jag finner alltså stor tröst i den filosofigren kallad “cosmic insignificans” som har rötter inom bland annat stoicismen. Huvudbudskapet är “bigger picture thinking”, perspektiv-tagande och “defusing”/desarmerande av omedelbara tankar och känslor. psykologiguiden.se förklarar “defusion”:

• Kognitiv defusion (eng: cognitive defusion). “Särskiljande, separering av: a) känsloreaktioner kopplade till vissa ord och uttryck eller b) av jagets fusion med störande tankar, känslor och behov.”

Cosmic Insignificance Therapy är: förståelsen av att jämfört med vårt stora universum är vi, enskilda människor, små och saknar egentligen väsentlig betydelse. Utan att för den sakens skull verka förminskande på oss. Snarare sunt: att då och då påminna oss om storleken på universum. Att våra kroppar är gjorda av stjärndamm. Att vi hör alla ihop och är en del av en större helhet. Psychology.today skriver 23 januari 2024 om CIT och “hur det kan hjälpa oss kultivera lätta hjärtan och nå fridfullt lugn i mörka tider”. Underbart!

CIT som psykologiskt verktyg centreras kring tanken att vi skall förstå och avdramatisera vår egen tillvaro och våra egna känslor samt lära oss perspektiv. Det ger en kraftfull positiv effekt genom bland annat defusion; som också är ett kärnkoncept inom ACT-psykologin (acceptance- and commitement theory). Vilket syftar till att skapa en hälsosam distans från tankar och känslor och säger att vi borde sträva mot att gå in i rollen som “nyfiken och vänlig observatör” istället för att oreflekterat falla offer för dessa impulser (som ett barn). psychologytoday.se nämner följande exempel: (i sitt inlägg på temat) snarare att tänka “å jag är så arg just nu!” Kan vi försöka träna oss i att tänka: “jag observerar att jag upplever ilska” och titta på vår vrede utifrån, med en känsla av nyfikenhet. Att skapa till och med den minsta distans mellan oss själva och våra tankar förhindrar att vi blir fångade i detta tillstånd, förlorar känsla av perspektiv och proportioner och därför reagerar impulsivt och destruktivt. Defusion ger oss möjligheten att agera med mer vishet samt utifrån medvetna val.

Foto: europeanposters.se

Babysteps och resan

CIT skulle kunna sägas vara motsatsen till “Spotlight syndrome” (svenska “spotlight effekten”): det tillstånd där människan är övertygad om att hen är mycket mer uppmärksammad av andra än hen faktiskt är. En felaktig uppfattning att: “Alla ser mig”. Vilket dyker upp hos mer eller mindre fungerande individer (inklusive jag själv), hos människor med exempelvis social fobi såväl som hos svårare psykiskt sjuka, exempelvis drabbade av schizofreni. Där paranoian, förvriden verklighetsuppfattning och vanföreställningen om om att alla andra människor är onda, övervakar, förföljer och vill dig illa, är svårt handikappande.

Det var en trevlig realitycheck! Låt oss röra oss bort från självsabotage och spotlight effekter och aktivt gå mot kosmisk insignifikans och stoicism. Och som vanligt när det handlar om psykisk ohälsa är det inte måluppfyllande som är det viktiga. Det är de små stegen i rätt riktning. Som är framgång. Det är resan. Inte målet.

Ta hand om er!

Love Lisa

FAKTARUTA RESILIENS

(psykologiguiden.se)

Termen har kommit att användas om

1. att komma tillbaka från kris eller utmattning, 2. att uthärda och klara av svårigheter, 3. att utvecklas under svåra förhållanden och få styrka av de nya sätt man använt för att hantera påfrestningarna, så kallad transformativ resiliens (eng: transformative resilience, transformational resilience) 4. att bevara god psykosocial funktion trots upplevd risk att bli utsatt för påfrestningar.

Coping avser hantering av stress med fokus på själva hanteringen och finns med som en komponent i resiliens, men denna omfattar även annat som ger tålighet mot påfrestningar.

To build reslience, building resilience: Att hos sig själv eller andra skapa och öka förmågan till återhämtning. Att bygga upp återhämtningsförmåga genom att göra människor oemottagliga för att drabbas av inlärd hjälplöshet. De får öva sig i att tänka positivt, att motgångarna är tillfälliga och att de kan lyckas bättre nästa gång. Enligt den amerikanske psykologen Martin Seligman (f 1942) är det fråga om att göra optimism till en livsstil. Resilience-building skills är självförvärvade eller inlärda färdigheter att öka egen och andras resiliens.

Psykologiguiden.se om ångest:

“Men glöm inte heller att ett visst mått av ångest är en del av livet och fyller en viktig funktion. Ångest är nämligen den starkaste drivkraft vi har för förändring, vare sig det är faktorer i omgivningen eller hos en själv som man måste ta itu med. Ångest kan också vara en följd av att vi inte har någon förklaring till själva vår existens, det vill säga en del av livets existentiella villkor.”

Veckans kampsång

FREE YOUR MIND

En Vogue

I wear tight clothing, high-heeled shoes
It doesn't mean that I'm a prostitute no, no
I like rap music, wear hip-hop clothes
That doesn't mean that I'm out sellin' dope, no, no, no

Oh my, forgive me for having straight hair, no
It doesn't mean there's another blood in my heir, yeah, yeah
I might date another race or colour
It doesn't mean I don't like my strong black brothers

Why, oh why must it be this way?
(Oh, oh, oh, oh)
Before you can read me
You got to learn how to see me
I said

Free your mind
And the rest will follow
Be colour-blind
Don't be so shallow
Free your mind
And the rest will follow
Be colour-blind
Don't be so shallow

So I'm a sista
Buy things with cash
That really doesn't mean that all my credit's bad
Oh

So why dispute me and waste my time?
Because you really think the price is high for me
I can't look without being watched, no
You rang my buy before I made up my mind
Oww

Oh, now attitude
Why even bother?
I can't change your mind
You can't change my colour

Why, oh why must it be this way?
(Oh, oh, oh, oh)
Before you can read me
You got to learn how to see me
I said

Free your mind
And the rest will follow
Be colour-blind
Don't be so shallow
Free your mind
And the rest will follow
Be colour-blind
Don't be so shallow

Free your mind
And the rest will follow
Be colour-blind
Don't be so shallow

Free your mind
And the rest will follow
Be colour-blind
Don't be so shallow
Free your mind

Why, oh, why must it be this way?

Before you can read me
You got to learn how to see me
I said

Free your mind, and the rest will follow
Be colour-blind, don't be so shallow
Free your mind, and the rest will follow
Be colour-blind, don't be so shallow

Free your mind, and the rest will follow
Be colour-blind, don't be so shallow
Free your mind, and the rest will follow
Be colour-blind, don't be so shallow

Free your mind